Den europeiska kommissionen har lagt ett förslag om att satsa 43 miljarder euro till produktion och utveckling av halvledare. Tanken är att Europa ska öka sin förmåga att bli självförsörjande på halvledare i syfte att öka motståndskraften mot framtida kriser. Svenskt Näringsliv ser att förslaget riskerar att snedvrida konkurrensen och öka den politiska styrningen av näringslivet.
Halvledarbristen har slagit hårt mot industrier och företag i hela Europa. Detta har skapat stora problem eftersom detta är en grundläggande komponent i en stor mängd produkter. EU-kommissionen har därför lanserat ett förslag till en rad åtgärder för att samma situation inte ska uppstå i framtiden genom European Chip Act. I princip välkomnar Svenskt Näringsliv EU-kommissionens rättsakt som sätter fokus på en förbättrad tillgång på halvledare i framtiden. Samtidigt är organisationen kritisk mot att kommissionen lagt tyngdpunkt på åtgärder som inte leder åt rätt håll.
– Vi anser absolut att man ska satsa på åtgärder som underlättar tillgången på halvledare. Men i EU-kommissionens åtgärdsplan ska produktionen ske genom statliga subventioner och styras politiskt. I praktiken innebär det att EU-kommissionen vid brist ska kunna gå in och avgöra vilka beställningar som ska prioriteras, säger Charlotte Andersdotter, chef för Svenskt Näringslivs EU kontor i Bryssel.
En annan invändning är varifrån de 43 miljarder euros som föreslagits i Chips Act ska hämtas från. Enligt Charlotte Andersdotter finns inte de pengarna idag utan måste tas från andra program inom EU eller via medlemsländernas budgetar.
– Tanken är att en del av pengarna ska tas från Horizon Europe, EU:s ramprogram för forskning och innovation samt Digital Europe programmet och riktas till halvledarforskning. Frågan är om forskningspengar verkligen ska användas på det sättet – att politiker bestämmer vad man ska forska inom? Vår ståndpunkt är tydlig här – forskning ska vara behovsdrivet och ske genom utlysningar.
Ett annat långsiktigt bekymmer är att det kommer att tid att bygga upp anläggningar i Europa för halvledarproduktion med risk att de sedan inte kommer att vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden.
– Risken finns att vi står med fabriker med en chip-produktion som kostnadsmässigt inte är försvarbar. Prismässigt konkurrenskraftiga chip kommer även fortsättningsvis kunna köpas från Asien som har en hög kompetens inom chip-tillverkning och en lägre tillverkningskostnad.
Istället menar Charlotte att det hade varit bättre att satsa ännu mer på de delar i de komplexa produktionskedjorna som i Europa redan är bra på.
– Exempelvis är vi duktiga på vissa delar i forskning kring halvledare, vilket vi bör bör bygga vidare på och utveckla istället för att satsa på sådant där vi inte är konkurrenskraftiga.
Att rättsakten inte föregåtts av en ordentlig konsekvensanalys framgår tydligt i Svenskt Näringslivs invändningar. EU-kommissionen öppnade för alla berörda aktörer att komma med synpunkter och egna analyser i ett samråd till och med 20 mars.
