Närinsgdepartementet samlade nyligen ledare från näringslivet, industrin, akademin och myndigheter för att debattera EU:s industripolitik och den långsiktiga konkurrenskraften.
Närings- och energiminister Ebba Busch framhöll vikten av att Sverige tar en aktiv roll för att förbättra industrins förutsättningar och representera gemensamma intressen i Bryssel.
– Vi ska inte stå kvar på perrongen när ekonomin vänder, nu krävs det tempo! Sverige måste bedriva en aktiv EU-politik som stärker konkurrenskraften och skapar goda förutsättningar för industrin. Det är ett gemensamt ansvar att ta ut riktningen och hålla kursen. Talar vi tydligt med en och samma röst så kommer vi få gehör i Bryssel, sa energi- och näringsminister Ebba Busch under sitt inledningstal på mötet.
Busch identifierade fem nyckelområden för en effektiv industripolitik: förenklat regelverk för företag, säkerställd tillgång till energi, satsa på ny teknik och fokusera på långsiktig konkurrenskraft.
Ove Leichsenring ordförande i branschorganisationen Swira reagerar dock på att det i debatten saknades åtgärder för att små och medelstora industriföretag också ska hänga med i den långsiltiga. Detta bekräftas också av Teknikföretagen som menar att små ock medelstora företag oftare är kvar i föråldrade system. Han menar att förslagen som lyftes under mötet var av yttersta vikt men att Busch och näringslivsdepartementet förbisåg den centrala frågan:
– Större företag med resurser och kapacitet har redan kommit långt i sin digitaliseringsprocess. Det som saknades är en långsiktig plan för omställning bland de mindre och medelstora svenska tillverkningsföretag, vilket är viktigt för den industriella återväxten, säger Ove Leichsenring
Han betonar att digitalisering, automatisering och införandet av ny teknik är avgörande för att små och medelstora företag ska kunna anpassa sig till nya krav och stärka sin konkurrenskraft.
– Även EU har påpekat vikten av att stödja särskilt små och medelstora företag i deras digitala omställning. Men från näringsdepartementets sida lyfter man inte frågan alls. Jag noterade dessutom att det heller inte fanns en enda inbjuden representant för de små- och medelstora industrierna på mötet.
Skillnaden mellan stora och små företag är särskilt påtaglig när det gäller användningen av AI. En rapport från Teknikföretagen visar att 75 procent av de mindre företagen inte har några pågående AI-projekt, medan 65 procent av de större företagen har det. Endast cirka 10 procent av Teknikföretagens medlemmar har specifika tillämpningar av AI.
– Regeringen bör därför återstarta nationella stöd- och utbildningsprogram som Robotlyftet för att hjälpa mindre företag att komma i gång med digital teknik, automation och AI. Dessa åtgärder är nödvändiga för att säkerställa en stark och hållbar framtid för den svenska tillverkningsindustrin och dess anställda, menar Ove Leichsenring.
Övriga frågor som också lyftes under mötet var bland annat behovet av att minska byråkratin, säkerställa överensstämmande lagstiftning för gemensamma mål och att attrahera rätt kompetens till Sverige och EU.