Att bygga kompetens genom flera korta kurser är ingen ovanlig företeelse för yrkesverksamma. Men en utmaning är hur insatser av mikrokomeriter valideras och dokumenteras. I pilotprojektet Kompetenspasset, som finansieras av Vinnova, jobbar man nu för att ta fram en pilot för en central modell för korta utbildningar och kurser som kan leda till utfärdande av mikromeriter.
I dag pratas det om livslångt lärande. Det man lärt sig i skolbänken eller på högskola och universitet räcker inte alltid. Utvecklingen i samhället går allt snabbare och omställningar kräver ny kunskap. Fortbildning i form av korta kurser är en väg att gå för att ge redan yrkesverksamma personer ny kunskapskompetens.
– Människor kan idag gå många olika kurser och på så sätt skaffa sig viktig kompetens. Men problemet är hur den kompetensen valideras och dokumenteras. Det som finns idag är LADOK för högre studier på högskola och universitet medan all annan typ av utbildning inte finns centralt samlat, säger Björn Flintberg, digital strateg på forskningsinstutet RISE och projektledare för Kompetenspasset.
Att kompetenser som förvärvats genom kortare kurser inte är kvalitetssäkrade är en utmaning både för den som ska söka nytt jobb men också för arbetsgivaren. Samma problem omfattar även det nya omställningsstudiestödet som regeringen infört och som ger människor möjlighet att omskola sig mitt i livet. I samarbetet runt regeringens samverkansprogram för Kompetensförsörjning och livslångt lärande uppstod därför projektidén kring Kompetenspasset som förutom RISE hanteras av Myndigheten för Yrkeshögskolan och Arbetsförmedlingen. Projektet började 2021 och håller på till slutet av 2023.
– Vårt jobb handlar om att skapa ett bättre ekosystem och skapa ramverket för mikromeriter för kortare utbildningsinsatser. Det handlar bland annat om att skapa ett gemensamt språk kring vad en kurs är och hur lång är den ska vara för att räknas. Därefter ett sätt att tydliggöra hur utbildningarna dokumenterats och kvalitetssäkras, säger Björn Flintberg.
Målet är att hitta en gemensam nationell modell som är till nytta för industrin och som ger en gemensam nationell struktur för vad som krävs för en formell mikromerit, utan att alla korta utbildningar ska behöva lagras centralt.
– Det ingår också i vårt uppdrag att bygga pilotsystemet som möjliggör både processen för de som vill utfärda mikromeriter och själva utfärdandet av dem till individer. Datan ska var och en som gått utbildningar själv kunna äga. Vinsten är att både individen men också arbetsgivaren ska kunna se exakt vilken nivå meriterna ligger på. Målet är att även företagsinterna utbildningar med tillräcklig kvalitetssäkring kan ingå, säger Björn Flintberg.
När projektet avslutas nästa år år förhoppningen att en modell ska finnas på plats och att fler aktörer, både inom branschorganisationer och universitet, anslutit sig till pilotmodellen för mikromeriter
– Vi ser arbetet med mikromeriter som en viktig komponent i det livslånga lärandet och i att stärka Sveriges konkurrenskraft globalt, avslutar Björn Flintberg
