Det svenska elsystemet står inför stora förändringar. Priset på förnybar elproduktion faller snabbt, elbehovet i samhället ökar kraftigt och näringslivet och samhället i stort behöver bättre underlag för att kunna fatta väl underbyggda beslut. Därför lanseras nu ett nytt initiativ backat av tunga näringslivsaktörer såväl som offentlig sektor och akademin.
Behovskartan är en interaktiv simulering där användarna kan laborera med olika förutsättningar för behov av el, teknikutveckling, klimatförändringar och andra faktorer. Målet är att underlätta beslutsfattande kring investeringar, produktion och konsumtion av el, från lokal till nationell nivå.
Med från start är Volvokoncernen, LKAB, SSAB, Hitachi Energy, Göteborg Energi, Energiföretagen Sverige och LTU Business. Dessutom bidrar Boliden, Vattenfall, Lidköping miljö och teknik, Power Circle, SKGS, Energiforsk och Chalmers med data och/eller kunskap.
”Idag domineras debatten av lösryckta siffror och jämförelser som är svåra att sätta i ett sammanhang. Genom att skapa en gemensam, faktabaserad bild av både produktion och konsumtion får man ett bättre underlag att basera diskussionen på”, säger Niklas Wahlberg, VP System Solutions and Partnerships, Volvokoncernen och fortsätter:
“Projektet startade som en idé inom Volvokoncernen som ett led i omställningen, där elsystemets utveckling framåt är avgörande för verksamheten och samtidigt elektrifieringen av våra produkter,” säger Niklas Wahlberg.
När det nu växt till ett nationellt projekt koordineras arbetet av AI Sweden, där Filip Kjellgren är projektledare:
”En nyckel för att det här ska bli bra är att många aktörer vill vara med och bidra med kunskap och/eller data om sin del av energisystemet. Ju fler som delar, desto större blir värdet för Sverige,” säger han.
Den svenska elkonsumtionen har under flera decennier legat på en stabil och konstant nivå. Men nu accelererar den. Fordons- och transportsektorn elektrifieras i snabb takt. Det görs nya typer av industriinvesteringar, i batterifabriker och i fossilfritt stål.
Prognoser visar på ett behov som på kort tid kommer dubblas eller kanske till och med tredubblas. Om Sverige som land ska kunna hantera den här omställningen krävs en förståelse för det svenska elsystemet. Hur allokeras och används vår befintliga el så resurseffektivt som möjligt idag? Var finns effektbehoven idag? Var produceras elen? Var kan den produceras imorgon? Hur kommer effektbehoven att förändras?
Göteborg Energi är en av de parter som är med i projektet. Ulf Hagman, avdelningschef Strategi & Innovation:
“Elektrifieringen, som är den viktigaste lösningen för industrins och samhällets omställning, är något som vi helt enkelt inte får misslyckas med. Vi ser detta som en avgörande fråga som är både lokal och nationell i sin karaktär. Verktyg och arenor som kan bidra till en gemensam överblick och förståelse måste till för att samordna insatserna framåt. Därför är det naturligt för oss att engagera oss i det här initiativet,” säger han.
Under projektets första år ligger fokus på effektbehoven, att visualisera var och hur el konsumeras i Sverige. I nästa steg kommer produktion, flexibilitet och mellanlagring att läggas till i visualiseringen. På vägen kommer också artificiell intelligens att användas för modellbygge och prognosverktyg.
”En sak vi ser är att framtidens system måste vara resilient, genom mer kraftproduktion närmare konsumtionen. Det gör oss mindre sårbara både vad gäller väder och andra typer av kriser eller konflikter. För att nå dit behöver vi ett elsystem som är mer flexibelt och resurseffektivt, där till exempel storkonsumenter av elektricitet anpassar sig utifrån en nulägesbild. Och i det kommer data och artificiell intelligens att var nyckelkomponenter,” säger Filip Kjellgren och fortsätter:
”Men det här verktyget kan bara bli så bra som uppgifterna det bygger på. Därför hoppas vi kunna samla så många aktörer som möjligt som vill dela med sig av sin data för att bidra till en gemensam nytta.”
Det här är Behovskartan
Behovskartan (https://www.behovskartan.se) är en visualiseringsplattform där användaren kan experimentera med olika variabler som påverkar elkonsumtionen, det vill säga både effekt- och energibehoven.
Med i projektet från start är Volvokoncernen, LKAB, SSAB, Hitachi Energy, Göteborg Energi, Energiföretagen Sverige och LTU Business. Dessutom bidrar Boliden, Vattenfall, Lidköping miljö och teknik, Power Circle, SKGS, Energiforsk och Chalmers med data och/eller kunskap.
Initiativet till Behovskartan togs under hösten 2022 av AI Sweden och ett antal industriella och offentliga aktörer som såg ett nationellt behov av ett neutralt och mer modernt verktyg för att prata om samhällets framtida effektbehov.
Projektet finansieras av Vinnova och Västra Götalandsregionen tillsammans med projektets parter.