Världen undrar vad USA:s protektionism kommer att göra med världsekonomin. USA:s president Donald Trump har beslutat att införa en global tull på 25 procent för all stålimport och 10 procent på aluminiumimporten från alla länder. Motiveringen är att skydda amerikansk stål- och aluminiumindustri. Vissa länder har undantagits och andra har fått mer eller mindre vaga löften om att eventuellt eller åtminstone tillfälligt undantas i utbyte mot att länderna förhandlar med usa. Hur det kommer att utveckla sig är osäkert. Många av president Trumps beslut har svängt.
Forskarens syn
Maria Persson, docent och forskare vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet har kommenterat det så här:
– Det är värt att komma ihåg att president Trump hittills tenderat att vara ytterst ombytlig när det gäller policyinriktning, och det kan inte uteslutas att tullarna i realiteten rinner ut i sanden (till exempel genom att alla, eller de flesta länder undantas).
Samtidigt konstaterade Maria Persson att om det fanns några områden där president Trump har hållit en mer konsekvent linje, då var det just frågan om protektionism. Att han, samtidigt som han inför tullar, säger att han vill undanta vissa, bara det är mycket problematiskt.
– Det centrala i det här sammanhanget är inte främst att usa inför nya tullar, utan sättet man gör det på, förklarar Maria Persson.
– Som medlem av Världshandelsorganisationen (WTO) har usa förpliktigat sig att följa regler kring hur handelspolitik bedrivs, och det innebär bland annat att man inte får lov att höja tullar över ett visst tak (den så kallade bundna tullen), och att man heller inte får diskriminera länder, och till exempel behandla vissa handelspartners bättre än andra. Detta strider mot icke-diskrimineringsprincipen som är central i wto säger Maria Persson i den intervju som Lunds universitet publicerade med henne i samband med Trumps nya tullar.
– I stället för att behandla alla wto-medlemmar lika så går alltså Trump åt det rakt motsatta hållet och söker individuella förhandlingar med enskilda länder. Återigen riskerar detta att skada det regelbaserade WTO-systemet.
– Att skydda mindre effektiv stålproduktion från konkurrens från mer effektiv stålproduktion i omvärlden (notera att Kina som anklagas för att dumpa stål på den amerikanska marknaden bara står för en liten andel av usa:s stålimport) leder till ökade kostnader för tillverkningsindustrin och i slutändan för vanliga konsumenter. Detta kan i sin tur leda till en allmän nedgång i ekonomin. Det stora hotet är dock om ett handelskrig uppstår som drar in allt fler länder och sektorer och som verkligen kan utgöra ett hot för världsekonomin konstaterar nationalekonomen Maria Persson.
Sverige exporterar mest varor
När Sverige först började handla över gränserna var det olika typer av varor som skeppades iväg till andra länder och tvärtom. Idag består den svenska exporten till cirka 70 procent av varor och resten är tjänster. Den viktigaste gruppen av varor i exporten under 2017 var verkstadsvaror, till exempel maskiner, elektronik, telekommunikation och fordon för vägar. Även läkemedel och produkter som kommer från råvaror, till exempel järn och stål samt papper och oljeprodukter är viktiga exportvaror för Sverige.
