Med lite mer mod och rationellt tänkande skulle svensk industri kunna spara miljarder i minskad energiförbrukning. Varför är det då så få som beslutar om åtgärder som betalar sig rekordsnabbt? Och nu pratar jag främst om en glömd källa för energikonsumtionen: tryckluften.
Av världens energitillförsel kommer mindre än 9 procent från förnybara energislag och då räknar jag vattenkraft dit. Den största delen av vår energi kommer från fossila bränslen som står för 87 procent. Kärnkraftens andel är 4,4 procent. Karaktäristiskt för fossila bränslen är – förutom att de vid förbränning bildar växthusgaser – att de förr eller senare tar slut; de förnyas praktiskt taget inte alls. Jovisst om man kan vänta 100 miljoner år så är till och med oljan förnybar.Energiförbrukningen går ju hand-i-hand med industrialiseringen och har fullkomligt exploderat sedan slutet på 1800-talet. Dagens välstånd har mycket att tacka industrialiseringen för och en verkligt viktig kugge är automatiseringen. Den tog fart ordentligt när en av de viktigaste ingredienserna och förutsättningarna för fortsatt tillväxt började sina – tillgången på billig, tränad och flexibel arbetskraft.
Massproduktionen tog fart i början på 1900-talet då handkraft ersattes av kedje- eller sekventiell teknik för att snart kompletteras med elektriska motorer och pneumatik. Allt detta krävde energi – mycket energi.
Den globala uppvärmningen var då ett okänt begrepp. På senare år har energikonsumtionen kommit mer och mer i fokus, men fortfarande är många tillverkande företag omedvetna om vilka möjligheter som finns i form av energibesparande åtgärder. En vanlig situation är att dessa främst kopplas till belysning och uppvärmning eller ventilation. Däremot glömmer man att titta på tryckluften som i de allra flesta fall står för hela 20 procent av energikonsumtionen i en fabrik
Nu till kruxet. Även om man vet vilka som är energiförbrukarna i fabriken, är det påfallande många som tvekar att investera i teknik som kan spara energi. Detta trots att återbetalningstiden kan mätas i veckor och månader istället för år. Varför är det då så svårt att förstå sitt eget bästa? Kanske är det så att man tycker det låter för bra för att vara sant.Men här får ni en sanning att ta med i era framtida beslut: med lite noggrannhet och smarta lösningar går det att spara 50 procent av energin för att generera tryckluft. Så med mer mod och rationellt tänkande skulle svensk industri kunna spara miljarder. Närmare bestämt hela fem miljarder.
Och – även om just Sverige producerar en stor del av sin el med vattenkraft och annan förnybar energi, så har vi också ett globalt ansvar för moder jord. Min uppmaning är därför till alla er att våga investera i energisparande åtgärder! Det gör gott både för plånbok och miljö.
Torbjörn Lundberg
Fotnot: Beräkningen att svensk industri kan spara 5 miljarder kronor baserar jag på att den årliga elförbrukningen för svensk industri är av storleksordningen 150 TWh. Med ovanstående resonemang och ett elpris på 35 öre per kWh hamnar vi på fem miljarder kronor.
