Tidningen Automation har frågat riksdagspartierna inklusive nya Folklistan hur de vill utforma EU-politiken efter valet i juni för att öka svensk industris konkurrenskraft och möjlighet att skapa tillväxt. Kristdemokraterna kunde på grund av arbetsbelastning inte svara på frågorna och Follistan valde att inte återkomma.
Av de besked partierna ger kan man notera att det finns en brytpunkt på höger- vänsterskalan, där partier höger ut vill se färre regleringar, minskad administration och mindre central styrning medan partier vänster ut vill se mer central styrning där EU:s gröna krediter används som styrmedel.
Sverigedemokraternas svarar:
Vilka beslut inom EU är mest brådskande för att främja innovation och konkurrenskraft för svensk industri?
– Det kan handla om att främja internationellt samarbete inom innovation och viktig teknik men framförallt måste EU fokusera på att stärka den inre marknaden och undvika att skapa regler som få efterfrågar och som enbart leder till kostnader för företagen. Vidare menar vi att Sverige ska vara en tydlig röst inom EU för det fortsatta arbetet med ytterligare bilaterala och multilaterala frihandelsavtal, inte minst med USA.
Hur ser ni på EU:s gröna krediter? Var anser ni att dessa gör mest nytta för svensk industri?
– Sverigedemokraterna är skeptiska till så kallade gröna krediter, som tenderar att bli en sorts politiskt styrda bidrag. Det finns en betydande risk att det här systemet banar väg för högriskprojekt och att förluster i slutändan hamnar hos konsumenter och skattebetalare, i synnerhet i länder som Sverige eftersom vi är nettobetalare till EU. När systemet ändå är under utveckling bör företagen i de enskilda fallen avgöra om de vill använda sig av detta eller inte enligt de villkor som ställs upp.
Hur ser ni på EU:s gröna taxonomi som helhet och dess påverkan på svensk industris möjlighet att växa?
– Taxonomin är komplicerad och detaljerad och vi har ännu fullt ut sett konsekvenserna av den. Det finns risker för svensk industri, bland för skogsnäringen och den industri som är kopplad dit. För små och medelstora företag innebär taxonomin nya krav på att tillhandahålla information och data vilket är resurskrävande, för stora företag handlar det om att få in rätt information från underleverantörerna, administrationen och därmed ökar kostnaden i alla led. Det är dock positivt att kärnkraft kom med, vilket när vi väl har ny kärnkraft på plats och därmed en säker och robust tillgång på planerbar el är positivt för svensk industri.
Vad vill ert parti verka för inom EU för att skapa bättre förutsättningar för svensk industri?
– Huvudsakligen ligger ansvaret för att skapa goda förutsättningar för svensk industris konkurrenskraft på Sverige självt. Det handlar bland annat om att undvika överimplementering av EU-regler samt att skapa rimliga skattevillkor och säkra energi- och kompetensförsörjning. Samtidigt är det viktigt att EU inte antar åtgärder, särskilt i klimatets namn, som kan äventyra konkurrenskraften för svenska och europeiska företag. Istället bör EU under de kommande åren fokusera på att stärka den inre marknaden och vara uppmärksamt på konkurrensen från bland annat Kina, särskilt med avseende på statliga subventioner. Det är också av yttersta vikt att EU inte frestas att efterlikna USA:s gröna plan eller införa orimliga regleringar som kan tvinga företag och jobb att lämna Europa.
