Smarta elnät kan bli en svensk tillväxtbransch, förutspår Samordningsrådet för smarta elnät i sitt nyligen framlagda slutbetänkande. Det kräver dock ett elsystem som är betydligt mer flexibelt än dagens.
Begreppet smarta elnät omfattar hela fältet från produktionsapparaten, kraftelektronik och ny teknik i transmissionsnätet till nya produkter och tjänster baserade på informationsteknik, kunskap om energiflöden och styrmöjligheter ute hos elanvändarna.
Kunden är grundpelare
Smarta elnät handlar inte bara om teknik, utan även om nya affärsmodeller och tjänster och kunden kommer att ta en aktivare roll utifrån egna intressen och behov, vilket är en grundpelare för smarta elnät.
Det finns inte heller någon tydlig gräns mellan traditionell teknik och smarta elnät. Introduktionen av smarta elnät sker ofta som en process med successiva förbättringar och uppgraderingar för att möta nuvarande och framtida kunders behov. I många internationella sammanhang har man börjat använda begreppet ”grid modernization” som komplement till ”smart grid”.
Detta är också en orsak till att det inte finns någon gemensam global definition på smarta elnät utan många olika varianter förekommer, poängterar Samordningsrådet. Ett exempel är den definition som tagits fram av samarbetsorganisationen för eu:s tillsynsmyndigheter för energimarknaderna, European Regulators Group for Electricity and Gas (ergeg). Definitionen är teknikneutral och utgår ifrån ett användarperspektiv och den nytta som smarta elnät förväntas bidra med.
ERGEG:s definition
”Ett smart elnät är ett nät som kostnadseffektivt kan integrera beteenden och beslut hos alla användare som är anslutna till det; elproducenter, elkonsumenter och de som är både och. Dett skall garantera ett hållbart kraftsystem med låga förluster och hög kvalitet, försörjningstrygghet och säkerhet.”
På det tekniska planet är smarta elnät ett elnät som i ökad utsträckning utnyttjar it och kommunikationsteknik samt avancerad mätning, övervakning och styrning. Ett viktigt inslag är också insamling, bearbetning och analys av mycket stora datamängder genom avancerad beräkningsteknik och ny mjukvara. Härigenom skapas förutsättningar för nya typer av informationstjänster som även riktar sig till elanvändare.
Det smarta elnätet kan använda dubbelriktad kommunikation till elanvändare och elproducenter för styrning och informationsöverföring och klarar även av att hantera produktionsflöden i olika riktningar. Det gäller också så kallad intermittent produktion.
Sol och vind
Intermittent elproduktion definieras fortsättningsvis som elproduktion från kortsiktigt fluktuerande energikällor, exempelvis sol och vind.
Det smarta elnätet kan också göra det lättare för
kunderna att styra sin elförbrukning och minska belastningstopparna. Det kallas efterfrågeflexibilitet eller demand respons. Sammanfattningsvis bidrar de smarta elnäten till flexibiliteten
i elsystemet.
