För att stärka tysk industris konkurrenskraft har den tyska regeringen lanserat ett program som går under namnet Industri 4.0. Andra benämningar som figurerar är den smarta fabriken eller Internet of Things. Oavsett beteckningen är det ett sätt att med teknologins hjälp skapa en mer effektiv och flexibel produktion för att säkerställa konkurrenskraften i högkostnadslandet Tyskland. Ett initiativ som borde vara intressant även i Sverige.
Dagens produktionssystem måste garantera en kapacitet som motsvarar efterfrågan och upprätthåller en jämn och hög kvalitet. Samtidigt måste produktionen vara så flexibel att den kan hantera en stor variation av produkter för att vara så kundorienterad som möjligt. Det förutsätter en informationskoppling mellan produktionen och affärsdelen av företaget.Industrins system för affärsinformation har förbättrats avsevärt de senaste åren. Med affärssystem (erp) och mes-system har de stora och medelstora företagen kunna förbättra sina processer. Fortfarande är dock systemen i många fall mer av ”silos” än länkar mellan avdelningarna. Vad som krävs är en sammanslagning av automationstekniken och företagets it-lösningar, något man brukar kalla it-powered automation.
Sett mot denna bakgrund är Industri 4.0-tanken ett viktigt initiativ och påverkar redan den dagliga verksamheten i industrin. Det påverkar förstås också industrins maskinleverantörer som ställs inför konkreta utmaningar, till exempel hur olika varianter av en produkt ska kunna tillverkas på en enda automatiserad produktionslinje utan att ställtider och starttider ökar. Men utvecklingen ger också möjligheter. Maskintillverkarna kan till exempel skapa nya affärer med fokus på eftermarknad för de maskiner och system som de levererar.En viktig egenskap hos dagens produktionssystem är anpassningsförmåga och modularitet. Det förutsätter mekatroniska maskinkonstruktioner som gör det lätt att ansluta eller avlägsna undermoduler, liknande usb-kontakter. För att möta detta behov, har exempelvis Phoenix Contact utvecklat en ”industriell usb-lösning”. Maskindelarna ansluts via en kraftig kontakt till en fast dockningsstation i huvudenheten. Denna lösning förser cellen med elektrisk kraft, data, signaler och säkerhetsrelaterad information; en industriell ”tripple play” skulle man kunna säga. Delarna kan tas bort eller läggas till – till och med under pågående drift.
Dessa exempel visar att många aspekter av Industri 4.0 redan kan genomföras i moderna produktionssystem. Processen att utveckla och bygga en smart fabrik är alltså en evolution snarare än en revolution. Dock måste vi hitta vägar som gör att även små och medelstora företag kan investera i produktionssystem som är framtidssäkra.
Den tyska regeringen har avsatt cirka 200 miljoner euro för att hjälpa landets industri att ta fram en strategi som ökar dess konkurrenskraft. Den tyska vägen borde vara något att ta efter även för Sverige.
Stefan Nordenfors
