I slutet av 70-talet jobbade jag i närmare två år som högstadielärare medan jag avslutade mina studier på kth. Olegitimerad som jag var, kostade jag på mig vissa friheter. En av dessa var att ersätta traditionella skrivningar i exempelvis kemi med friare övningar. Ele-verna fick två och två genomföra labbuppgifter (som de utfört en gång tidigare) och sedan beskriva i ”uppsatser” vad som hänt och varför det blev som det blev.
Resultatet var katastrofalt. Väldigt få elever förstod vad som hänt och varför. Inte nog med det, skrämmande få kunde ens beskriva vad de gjort och vad de trodde hänt. Och då pratar jag inte om elever med språkproblem utan om helt vanliga åttondeklassare.När jag konfronterade deras svenskalärare med det eleverna åstadkommit, log han generat och sa att man kanske inte ägnat så mycket tid åt att beskriva saker och händelser i text. Mer krut hade man lagt på att lära dem fylla i postblanketter och så’nt.
I backspegeln kan man fråga sig vilken nytta de numera vuxna eleverna har av att känna igen postens blanketter när det inte ens går att hitta ett postkontor längre. Och oavsett det, hur kul är det med blanketter? Men den viktiga slutsatsen är förstås att skolan missat det grundläggande: att språk är ett verktyg som behövs i alla ämnen. Språkanvändningen är inte något som enbart ska hänvisas till svenskatimmarna. Jag hoppas det är bättre idag, men misströstar när jag ser de många dåliga texter vi får in till oss på redaktionen.
Tyvärr kan jag också se samma fenomen på ett helt annat område: tekniken. Fortfarande betraktas teknik som ett specifikt ämne, trots att det numera kommer in i alla delar av våra liv. Idag måste vi alla fungera som tekniker. Hemma får vi själva felsöka i datorer och installera skrivare, sjuksköterskor samarbetar mer och mer med robotar, hemtjänsten behöver hindra att brottslingar hackar kamerorna som installeras för att övervaka patienterna, politiker måste förstå vad som är realistiskt att kräva av ett signalsystem för spårvägen när de gör en upphandling, industriledare måste sätta sig in i hoten från it-attacker och så vidare i all oändlighet.Vi kan inte gömma oss bakom att det räcker med att knappa på mobilen och resten får ingenjörerna sköta. Teknik är mer än någonsin ett viktigt verktyg för så gott som allting. Därför måste vi alla ha grundläggande kunskaper, inte minst för att se till att tekniken utformas på användarnas villkor. Låter vi ingenjörerna härja fritt, får vi groteska lösningar som dagens motsvarighet till de gamla postblanketterna: ocr-numren.
Tekniken är inget som ska hänvisas till ett begränsat antal lektioner i skolan och några få högskolor för dem som är specialintresserade. Det ska in i alla ämnen på alla nivåer. Och gör vi rätt kanske till och med fler vill bli ingenjörer.
