Det fanns en tid då Sverige var en industriell stormakt, en liten nation med en stor röst i den globala ekonomin. Från verkstadsindustrins glansdagar till den digitala revolutionen har vi sett hur innovation, flit och smart politik lagt grunden för vårt välstånd. Men nu, i en tid av blixtsnabba teknologiska framsteg och global kapplöpning, står vi vid ett avgörande vägskäl. Ska vi haka på utvecklingen och satsa på innovation och konkurrenskraft, eller ska vi se oss omsprungna av länder som vågar mer, satsar mer och tar snabbare beslut?
Vem springer först – och var befinner sig Sverige?
USA attraherar företag genom skatteincitament och statliga subventioner, medan Kina investerar enorma summor i framtidens teknik – från AI och automation till grön industri. 2023 installerade Kina fler industrirobotar än USA och Europa tillsammans, och landet fortsätter att strategiskt satsa på forskning och utveckling. Det här är inte bara en kapplöpning om teknologiskt försprång – det handlar om vilken nation som kommer att dominera den globala marknaden de kommande decennierna. Under de senaste decennierna har USA:s produktivitet ökat med 40 procent. Samtidigt har Sveriges produktivitetstillväxt stagnerat. Vårt land, som en gång låg på fjärde plats i OECD:s ranking över BNP per capita, har nu fallit till plats 13.
Regelverk och byråkrati – bromskloss eller nödvändigt ont?
Många svenska företag känner av tyngden av regelverk och byråkrati. EU:s lagstiftningsmaskineri går på högvarv – sedan 2019 har det utfärdats 13000 nya regler, medan USA under samma period endast utfärdade 3000. Självklart behövs regler för att säkerställa en rättvis och hållbar industriell utveckling, men när regelverken blir för omfattande riskerar de att kväva innovation och försvaga vår konkurrenskraft. Håller vi på att reglera oss ur den globala marknaden?
Hoppet om den gröna omställningen
Men mitt i allt detta finns en möjlighet. EU:s klimatmål för 2050 kan bli en konkurrensfördel för svenska företag. Om vi lyckas kombinera högteknologisk produktion med en stark miljöprofil, kan vi bli föregångare inom hållbar industri. Det kräver dock att vi gör mer än att prata om grön omställning – vi måste agera.
Små och medelstora företag – hjältarna som glöms bort
Svensk industri är mycket mer än bara stora företag som Volvo och Ericsson. Faktum är att små och medelstora företag utgör hela 95 procent av vår tillverkningsindustri. De mindre företagen är en viktig drivkraft i vår ekonomi, men de står också inför betydande utmaningar. Brist på resurser och nödvändig kompetens kan göra det svårt att snabbt anpassa sig till nya krav, vilket i sin tur kan hämma både tillväxt och utveckling. För att Sverige ska behålla sin position som en stark industrination måste vi därför säkerställa att dessa företag får rätt förutsättningar att ställa om. Det handlar om att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling, förenkla regelverk och skapa incitament för digitalisering och automation.
Slutsats – dags att vakna
Industrin sysselsätter 800 000 personer i Sverige och skapar ytterligare 1,1 jobb för varje industrijobb. Totalt är 1,7 miljoner svenskar beroende av att industrin blomstrar. Det är ingen liten siffra, och konsekvenserna av att inte agera kan bli katastrofala. Nu krävs modiga beslut, snabbare processer och en vilja att prioritera innovation och konkurrenskraft. Vi kan inte låta världen springa ifrån oss – vi måste springa med, och helst före.
Ove Leichsenring – Ordförande
Swedish Industrial Robot Association SWIRA
