När använde du senast ett karbonpapper?

När använde du sist ett karbonpapper, vilket år och vilken månad? Jag tror inte någon kan svara på den frågan, de bara försvann och hur länge sedan vet vi nog inte heller, för att utvecklingen har snurrat på. Jag tror inte jag behöver lista så många fler för att ni ska förstå vad jag är ute efter, men Spotify, Bankappar, Swish bara för att nämna några i närtid, men listan kan göras längre. 

På många områden kan vi nog inte svara på frågan när ”det” försvann, det arbetssättet eller den tjänsten, de bara försvann. Kontanter är en annan sådan tjänst som vi ser samma utveckling på. Mycket av ovan beror på den digitalisering som pågår och som vi mer och mer anpassar oss till, omedvetet eller medvetet. 

 

Men pågår den digitala utvecklingen på alla områden inom samhället och industrin? 

Där skulle jag vilja säga nej, vi strävar emot utvecklingen på många områden, om det sedan beror på vårt kontrollbehov eller att vi är lite bekväma och gärna gör som vi gjorde tidigare det vet jag inte. När vi driver våra industriprojekt idag så har vi samma kravställning i våra upphandlingar idag som vi hade för 10-20 år sedan. 

 

Vi kräver olika former av dokument, en del på grund av lagliga krav och den utvecklingen går tyvärr också sakta. Men många av de krav vi ställer idag gör vi för att vi alltid gjort så tidigare. 

 

Jag är själv gammal konstruktör av el-, instrument- och automationsanläggningar mot processindustrin och CAD har givetvis varit ett viktigt verktyg för att verkställa de krav som ställts. Men redan under mitten av 1980-talet så hade jag kollegor som byggde automatgenereringsverktyg där vi genererade CAD dokument från databaser för att tillfredsställa kraven på den tidens arbetssätt vid montage, utcheckning och relationshandlingar. Nu är jag inte lika aktiv i det handfasta projekterandet längre men det känns som mycket av arbetssätten och kravställningar 2021 är kvar på samma nivå.

 

Något som borde tala för en utveckling är ”The Document dilemma”. Ett dokument är ofta en ögonblicksbild av Data som dokumentet visualiserar! 

Vilket borde vara enklast att förvalta i en digital framtid? Ögonblicksbilder eller datakällan?

 

Jag vill utmana er med följande idé.

Av alla dokument vi skapar idag med hjälp av olika CAD verktyg där resultatet är en 2D vy, vilka skulle vi kunna låta bli att skapa och därigenom också skapa ett digitalt förvaltarskap för? 

 

Mycket av det som skapas för El och Instrument funktioner i industrin är 2D ritningar. Är det inte dags att gå till källan? 

Vad behöver vi? 

  • Behöver montören en ritning för att koppla in kablar? Räcker det inte med en lista på kopplingspunkter mm. som montören kan visualisera? 
  • Behöver man en layout som ritning för att ställa upp ett skåp eller stativ? Borde det inte räcka med att man kan visualisera modellen och se vilka mått som är angivna?
  • Behöver vi ett kretsförbindningsschema för att felsöka ett el- eller instrumentobjekt? 

Den information som krävs för att göra arbetet finns visualiserat som information. Behöver vi stöd så finns typschema, men informationen kan visualiseras i lista eller tabellform. 

 

Jag har en god vän som jag tycker har en bra liknelse hur vi agerar privat men inte alltid som professionell. Bank-APPen som de flesta av oss numera har i vår Smartphones. Tidigare fick vi brev från banken, sen byttes det mot att vi med våra datorer och skrivare kunde ta ut kontoutdrag. Vem printar ut dem idag på papper? Idag öppnar vi vår Bank-APP visualiserar det vi behöver med en smart navigering och får svar på våra behov. 

 

Så kan vi inte tänka, vad har jag för visualiseringsbehov i mitt yrke, vilken information behöver jag för att genomföra mina arbetsuppgifter? Måste jag söka informationen inbundet i ett dokument i ett dokumentarkiv eller skulle jag kunna navigera i en logisk struktur ner till den information som behövs. 

 

Det vill säga visualisera informationen i ett format som dessutom gör det mer mobilt också, till exempel på en ”Padda” eller min Smartphone som jag ändå inte tar ett steg utan. 

 

Så skulle vi kunna driva ett industriprojekt helt utan dokument?

Ja kan byggbranschen göra det, så är jag övertygad om att även processindustrin och den tillverkande industrin skulle kunna reducera antalet dokument till ett minimum. Alla har väl hört talas om BIM. Frågan är mer vilja än teknik 2021, det är min personliga åsikt. 

 

Många pratar om digitala tvillingar, AI och en massa andra fantastiska möjligheter vi har, men jag vill hävda att det kommer vara möjligheter och något vi kan drömma om. Går vi inte tillbaka till vår vardag och se hur mer digital jag kan vara i mitt yrke och vilka digitala krav som jag kan ställa redan idag på nästa projekt så kommer det fortsätta att vara möjligheter och inte realiteter.

 

Jag återkommer till byggbranschen, där det genomförs projekt i Sverige med stora kontorskomplex helt utan en enda utskriven ritning. Allt finns i den digitala modellen. De som driver frågan är fastighetsägarna, de ställer krav i sina upphandlingar att leverantörerna följer angivna digitala arbetssätt. 

Bild1

Figur 1, Johannes Ris, Byggstyrning

 

Så när slutar vi kräva relationshandlingar som dokument och ersätter dem med informationsleveranser som vi visualiserar? Då kan vi föda våra framtida digitala tvillingar och med hjälp av AI, analysera våra anläggningars produktivitet, baserat på det Data vår informationsförvaltning byggt upp. 

 

Jag är övertygad om att vi behöver tänka om, visualisering är inte samma sak som att skapa dokument. Visualisering innebär ett åskådliggörande av komplexa, flerdimensionella, sammanhang genom uttryckssätt som anpassats för människans synsinnen. (Källa Wikepedia)

 

Erik Molin Styrelseledamot ITF / Projektledare i det egna konsultbolaget ForsCon AB / Operativ resurs SEIIA.

 

ITF Automation fyller 60 år och tar ännu ett steg mot ökad samverkan.

ITF Automation har under 60 år haft kompentensutveckling och samverkan som sina ledstjärnor, och i oktober 2022 tar vi nu ytterligare ett steg i denna riktning när vi anordnar Automationsdagen AD2022 i samarbete med Scanautomatic. 

 

Bäste medlem i ITF Automation,

 

Det är idag alltså 60 år sedan vår förening bildades . Föreningen bildades formellt den 28 september 1961, då med namnet Instrumenttekniska föreningen men efter namnbytet 2018 numera ITF Automation 

 

Riktlinjerna inför bildandet av föreningen var att skapa en  sammanslutning “för samarbete och meningsutbyte fackmän emellan” -och detta har fortsatt att vara föreningens syfte under dessa 60 år. 

 

Föreningens står ännu idag stadigt förankrad i de tre delar som våra stadgar bygger på; 

  • Att skapa kontakt och utbyten av erfarenheter
  • Att främja utbildning, utveckling och standardisering
  • Att samverka inom gemensamma intresseområden

 

Allt detta bygger på samverkan. Det är genom samverkan och erfarenhetsutbyten som vi kan lära av tidigare misstag och tillsammans påverka den framtida utvecklingen.

Det finns ett välspritt ordspråk som säger att en pil är lätt att bryta, men sätter du ihop tio så är de tillsammans obrytbara. Det ligger mycket ”sanning” bakom detta, och det är genom att verka tillsammans med andra som vi kan bli riktigt starka ihop.

 

Det är därför med stor glädje om jag idag har möjlighet att meddela att vi nu för första gången kommer att anordna föreningens Automationsdag(ar) som ett event i samverkan med andra liknande föreningar.

ITF Automationsdagar har arrangerats årligen sedan 1987, i början som uteslutande fysiska möten men nu senast som två lyckade online-event. När vi nu inför 2022 återigen ser ut att kunna mötas i fysisk form, så sker detta i samverkan med Scanautomatic som går av stapeln i Göteborg den 18-20 oktober 2022. 

ITF Automationdag 2022 kommer där att genomföras den 20 oktober.    

Tillsammans med andra föreningar som Automation Region, PiiA och SEIIA så ser vi att vi både individuellt och gemensamt kommer att bli starkare och med detta också ges större möjligheter att verka för att vi går en bättre framtid till mötes.

Med detta gemensamma arrangemang kommer vi som medlemmar i ITF automation att få än större möjligheter att utbyta erfarenheter och knyta nya främjande kontaktnät, utan att för den skull behöva ge avkall på föreningen ITF Automations egen identitet. 

Vi kommer därför även 2022 att bygga vidare på vårt koncept Automationsdagarna, med kompetensutveckling både i form av intressanta föreläsningar och genom möjligheten att medverka i parallella utbildningsspår. 

 

Det fysiska mötet spelar fortfarande en mycket viktig roll i erfarenhetsutbyte och skapande av nya kontakter, och jag tror att det är många problem som fått sin lösning under samtalen i föreläsningarnas pauser och under den  uppskattade konferensmiddagen. 

En konferensmiddag som vi planerar att fortsätta med även 2022, och som då kommer att hållas som inledning till vår Automationsdag, dvs på kvällen den 19 oktober. 

 

Vårt program för AD2022 kommer löpande att läggas ut på automationsdagarna.se och har ni förslag på delar som ni önskar få med så ta kontakt med någon av oss i styrelsen, alternativt maila dessa till styrelsen@itfautomation.se.

 

Vill även passa på att uppmärksamma möjligheten att introducera en yngre kollega eller bekant till vår förening, medlemskapet är kostnadsfritt fram till och med det kalenderår som medlemmen fyller 26 år.

Ansökan om medlemskap görs på föreningens hemsida itfautomation.se, där ni även hittar mer information om föreningen och kontaktuppgifter till oss i styrelsen.

 

Med detta vill jag önska er alla en utvecklande höst, och hoppas få träffa er alla som senast under  AD2022. 

Rickard Lycke, 

Ordförande ITF Automation.

Vad är det vi behöver mest av idag i svensk industri, teknik eller kompetens?

Teknik versus kompetens

Vad är det vi behöver mest av idag i svensk industri, teknik eller kompetens?

Självklart behövs både teknik och kompetens inom Svensk industri, men vi bör veta varför. Och om vi måste prioritera. Jag läste nyligen en ny artikel om ett ganska känt fall (och det finns säkert flera liknande) där man hade hackat sig in i uppkopplade pacemakers och därigenom kunde orsaka rubbningar i en patients hjärtrytm och även tömma batterierna. Eftersom vi inom industrin är vana att behöva balansera risk för människa och egendom med fördelar kring effektivitet och spännande teknikutveckling tyckte jag detta var intressant.

ITF Automations årsmöte 2021

Föreningens årsmöte genomfördes tisdagen den artonde mellan klockan 13.00 – 14.30, och då åter som ett virtuellt och coronasäkert möte på nätet med mötesverktyget Teams och med Menti som omröstningsverktyg. Deltagarantalet var mycket begränsat trots att mötestekniken fungerade bra. Styrelsen presenterade sin verksamhetsberättelse som redan tidigare är kommunicerad till alla föreningens medlemmar. Styrelsen har under verksamhetsåret haft 13 protokollförda möten (varav 4 där man träffats fysiskt). Föreningen har under 2020 arrangerat ett välbesökt och uppskattat itf Automationsdagar på Eriksbergshallen i Göteborg den 5-6 februari 2020. Årsmötet hölls sedan via nätet den 13 maj, men den planerade utbildningsdagen måste på grund av coronarestriktionerna flyttas till 2021.

Just nu digitaliseras Sverige

Digitailiseringstrenden är en av de största trenderna just nu. Inom processindustrin startades naturligtvis den utvecklingen för något halvt sekel sedan. Men nu sprider sig digitaliseringen till många fler verksamheter, och till nya verksamhetsområden där datorernas breda nytta inte har en lika lång tradition. 2018 bildades Digg (Myndigheten för Digital Förvaltning) med placering i Sundsvall. Myndigheten har ett 70-tal medarbetare och skall verka för att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen och ansvara för dess infrastruktur. Den är alltså ett stöd när regeringen utvecklar och digitaliserar den offentliga förvaltningen.

Tankar om framtida automationsutbildningar

Anders Thorén är sedan flera år ITF Automations representant i Skolverkets Nationella Programråd för el- och energiprogrammet, (där gymnasieutbildningar inom professionell automation hör hemma). Programrådets uppgift är att vara skolverkets samverkansyta mot avnämarna. I rådet finns representanter för, utöver ITF Automation, även bland annat Teknikföretagen och olika fackgrupperingar. Produktionsansvarig på Holmens Pappersbruk i Hallstavik, i natursköna Roslagen är det som Anders Thorén annars till vardags är sysselsatt med. I den rollen har han själv upplevt att det kan vara svårt att rekrytera elever till tekniska utbildningar i allmänhet och speciellt till automationsutbildningar.

 

LKAB digitaliserar framtidens gruva

I projektet SUM (Sustainable Underground Mining) arbetar man för att effektivisera processer, utveckla nya och mer högförädlade produkter samt mer energi- och klimateffektiva processer.

Kiruna har en lång tradition av styrning av olika processer i verksamheten. Sedan 1996 har data från 80 000 mätpunkter samlats in var trettionde sekund. Det ger stora möjligheter att gå tillbaka och analysera olika processteg.
lkab har en testgruva som ligger i en liten malmkropp som kallas ”Konsuln” och är belägen söder om den egentliga gruvan i Kiruna. Till gruvan har även utvecklats en digital kopia. Målen med SUM-projektet är att öka produktiviteten med minst 50 procent, att fasa ut fossila bränslen ur järnmalmsproduktionen och att skapa en ny världsstandard för hållbar gruvproduktion.

 

Pandemianpassad utbildningsdag fick genomföras digitalt med ett 130-tal uppkopplade åhörare

Årets ITF Automationsdagar genomfördes i en helt Coronasäker miljö på nätet. Programmet innehöll många spännande föredrag (du kan se dem på YouTube, om du missat något). Uppemot 130 olika deltagare loggade in under dagen. Det visar på ett fortsatt stort intresse för föreningens utbildningssatsningar. På det stora hela fungerade evenemanget mycket bra, men naturligtvis saknade man de spontana mötena och alla kringdiskussioner som man normalt förknippar med ITF Automationsdagar. Ett stort tack till ITF Automations styrelse för en väl genomförd Automationsdag.

ITF Automation

Styrelsen rivstartar 2021 med många nyheter

Är man tekniker och ser hur manuella processer och farliga miljöer kan byggas om, automatiseras och effektiviseras så är vi många som går igång och det flödar idéer och problemen är bara till för att lösas. Så är det även när man driver en ideell förening som ITF Automation. Vi som sitter i styrelsen jobbar ideellt och har som många av er dagarna fulla av möten och projekt i våra jobb så att automatisera arbetet känns väldigt naturligt även när det gäller föreningens administration och drift.
De senaste åren har vi i styrelsen tittat på hur vi kan hitta enklare och mer effektiva rutiner och system som kan hjälpa oss. Det vi gjort senaste tiden är att vi skaffat oss en molnbaserad arbetsarea för hela styrelsen och de som hjälper till med administrationen, vårt kansli bland annat. Den ger oss också möjligheter att driva en del projekt tillsammans med er medlemmar. Ett arbete eller en projektmöjlighet som vi ser som väldigt viktigt är att säkerställa återväxten i automation, styr- och regler branschen och där har vi lite idéer på att driva lite projekt i framtiden. Det kom tyvärr en pandemi i vägen för våra årliga ”Fysiska” Automationsdagar så vi får vila på hanen när det gäller våra planer ett år till.

 

Så planeras ett underhållsstopp i coronatider

Fabrik med 335 anställda måste lösa logistiken med ytterligare 1300 underhållspersoner per dag.

Moderna processindustrier kännetecknas av att de i princip försöker hålla produktionen igång dygnet runt under hela året. Underhåll strävar man efter att försöka genomföra utan att störa produktionen mer än nödvändigt. Men ibland är de åtgärder som skall utföras så omfattande att större delen av fabriken måste stängas. Ett sådant större stopp innebär med nödvändighet att många olika experter från hela landet måste arbeta på fabriken under någon eller några veckor.
Det är alltid en stor utmaning att få ihop logistiken under ett sådant stopp. Inte bara skall materialleveranser och arbeten i fabriken matchas ihop för att arbetet skall flyta på så smidigt som möjligt. Det är dessutom en hel del personal som skall hanteras, de behöver rum för klädombyte, tillgång till toaletter och någonstans att äta.

Det är mycket att tänka på under ett ”normalt” stopp. Och det blir svårare när man dessutom måste genomföra ett stopp under en coronaepidemi.
Södra Cells massabruk i Mörrum genomför i skrivande stund ett större underhållsstopp.
Södra är en skogsägarförening med drygt 53 000 skogsägare som medlemmar och producerar massa vid sina tre stora massabruk: i Mönsterås (750 000 ton/år), Värö (700 000 ton/år) och i Mörrum (470 000 ton/år- varav textilmassa utgör runt 170 000 ton/år).
Det gör Södra Cell till en av Europas ledande tillverkare av massa för avsalumarknaden. Södra är dessutom en betydande leverantör av biobränsle, grön el och fjärrvärme.

Mörrumsfabriken ligger vid Östersjön i Blekinge, nära Karlshamn. Fabriken har drygt trehundra anställda. På fabriken finns två massalinjer; på linje 1 produceras dissolvingmassa och på linje 2 produceras långfibrig barrmassa enligt sulfatprocessen.
Själva ”hjärtat” i en sådan fabrik utgörs av Sodapannan, den anläggning där den del av trädet som inte blir fibrer förbränns. I sodapannan genereras ånga/värme till fabrikens drift. Det är också där som förbrukade kemikalier återvinns. En modern massafabrik levererar dessutom nettoenergi till samhället i form av värme och el. Så när större arbeten måste göras kring sodapannan, då måste produktionen stoppas.

Ett storstopp är alltid en stor logistisk utmaning. Alla stopparbeten måste synkroniseras så att de olika arbeten som utförs, görs i den ordning som minimerar tiden för stoppet, samtidigt som den tillgängliga personalen och andra resurser utnyttjas på ett effektivt sätt.
Vid ett storstopp kommer inhyrda experter från hela landet som dessutom skall ha tillgång till omklädningsrum, duschar och toaletter. De skall passera in och ut ur fabriken på ett ordnat sätt och de skall dessutom ha tillgång till mat. Med tanke på att fabriken normalt har 335 anställda så är det en stor utmaning att ta väl hand om ytterligare runt 1300 personer per dag.

 


Prenumerera på vårt Nyhetsbrev

Utkommer tisdagar, udda veckor.

Din adress används endast för e-post från Automation. Du kan avbryta prenumerationen när du vill. Välkommen!

Följ oss på linkedin

Följ oss på facebook