Med den nya metoden för kapacitetsberäkning kommer svensk industri att få högre elpriser och försämrad konkurrenskraft. Den bedömningen gör Mats Nilsson, docent i nationalekonomi på Södertörns Högskola.
– Rimliga förväntningar på kostnadsökningar är mellan 150 och 200 miljoner i veckan och då blir utfallet 10 miljarder kronor högre elpris per år för svenska elkonsumenter, säger Mats Nilsson.
Den nya beräkningsmetoden, som förändrar hur elflödet över nationsgränserna och mellan elområdena beräknas, medför att elen blir dyrare i Sverige samtidigt som övriga nordiska länder berörs i avsevärt mindre utsträckning.
Tidigare har den svenska systemoperatören, Svenska kraftnät (SVK), baserat sina beslut om hur mycket el som kan handlas över elområden och nationsgränser på historisk erfarenhet. Detta innebar att SVK förlitade sig på en viss känsla för hur elnätet fungerar i praktiken, även om viss osäkerhet alltid funnits i dessa uppskattningar. Den nya metoden innebär att en ny kapacitetsberäkningsmetod införs som ska ge bättre kontroll och insikt över hur elnätet fungerar i realtid och därmed leda till mer elöverföring i elnätet.
Mats Nilsson är dock kritisk till hur metoden implementerats i Norden.
– I grunden är det bra att vi får mer el i nätet och att vi kan handla mer el över gränserna. Men de nordiska systemoperatörerna där Svensk Krafter är en har valt att göra en pervers variant av den här modellen, vilket gör att elen blir dyrare för i första hand svenska kunder. Samtidigt som man inte ändrat något mer än sättet att beräkna, säger han.
En av effekterna blir en negativa påverkan på svensk industris konkurrenskraft. Nilsson drar paralleller till hur energipriserna steg över hela Europa efter Rysslands invasion av Ukraina och därmed försämrade konkurrenskraften för samtliga europeiska företag. Denna reform kommer att höja elpriserna bara i Sverige.
– Vi förändrar inget i den svenska elproduktionen eller konsumtionen. Det enda som ändras är hur vi räknar, och det får stora konsekvenser för både svenska elkonsumenter och industrin, säger Mats Nilssom.
– Särskilt den elintensiva delen av svensk industri, kommer att tappa i konkurrenskraft mot andra europeiska länder, som inte påverkas på samma sätt.
Enligt honom skulle beräkningsmetoden gå att utforma bättre.
– Det skulle vara möjligt att göra mer gradvisa förändringar, välja andra parametrar i beräkningsmodellen och utveckla metoden stegvis, något som man har gjort i andra europeiska länder. Det skulle ge ett mer gynnsamt utfall för Sverige. Istället valde systemoperatörerna i Norden att omedelbart använda den tyngsta varianten av kapacitetsberäkningen, säger han.
För svenskt vidkommande blir resultatet lite som Ebberöds bank. Detta när Svenska Kraftnät kommer att tvingas köpa el i högprisområden och sälja den i lågprisområden.
Mats Nilsson menar också att Svensk Kraftnäts egna beräkningar som gjorts under testperioden underskattar de verkliga prisökningarna.
– I dessa tester har man överskattat tillgången till billig vattenkraft med omkring 15 procent, det är billig vattenkraft som inte finns i realiteten. Det innebär att vi kan förvänta oss att priset blir högre än vad SKV förutspår.
Enligt SKV:s prognos ska elpriserna i elområde 4 (södra Sverige) sjunka när den nya beräkningsmetoden införs.
– Enligt min bedömning kommer vi inte att se lägre priser i elområde 4 (södra Sverige) där elpriserna traditionellt varit högre. Tvärtom, priset blir högre även där. Samtidigt är det sannolikt att elområde 3 får se en prisökning på omkring 10 procent.
Eftersom det bara handlar om en beräkningsmodell skulle det gå att utforma denna på ett bättre sätt och ändå tillgodose EU-beslutet.
– Sverige har redan en konkurrensnackdel i form av högre arbetskraftskostnader, men en av våra fördelar har varit något lägre elpriser. Att vi nu förändrar hur vi räknar och därmed skadar denna konkurrensfördel är allvarligt för svensk industri, avslutar Mats Nilsson.
Vill du läsa vad Erik Ek på Svenska Kraftnät anser om dom nya reglerna läs här:
Mer effektivt elnät och varierande priser väntas
