Sedan den 1 januari i år är det skarpt läge för EU:s nya regelverk CBAM. Största utmaningen har hittills varit att få in korrekta data om varornas koldioxidutsläpp. Det menar organisationerna som Automation pratat med.
Någonstans i Tibnors globala leverantörskedja tillverkas en stålbalk som ska säljas till företag och byggarbetsplatser i Norden och Baltikum. För några år sedan räckte det i stort sett för Tibnor att känna till stålets ursprung och tekniska specifikationer. Men nu krävs det även detaljerade uppgifter om materialets inbäddade koldioxidutsläpp. Anledningen är EU:s nya regelverk CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism.
– Vi hade redan en bra dialog med våra leverantörer i de här frågorna, men nu behöver vi även veta hur koldioxidutsläppet har beräknats, om siffrorna kommer att verifieras av ett oberoende ackrediterat organ och få tillgång till verifieringsrapporten, säger Tobias Svensson, Head of Supply Chain and Operations på Tibnor.
Dessutom behöver de information om eventuella koldioxidkostnader som redan har betalats i ursprungslandet. Allt detta ska sedan ligga till grund för hur många så kallade CBAM-certifikat Tibnor ska betala för.
Miriam Münnich Vass är näringspolitisk expert inom klimat och energi på Teknikföretagen. Hon menar att medlemmarna har varit positiva till syftet med CBAM. Både av klimatskäl och för att konkurrensen från företag i länder med lägre hållbarhetskrav blir mindre snedvriden.
– Men det har varit en utmaning att få in all utsläppsdata, säger hon.
Hon förklarar att vissa leverantörer inte vet och att andra inte vill lämna ut informationen. Dessutom kan länder som är negativt inställda till CBAM, till exempel Kina, komma att reglera vilka uppgifter som företagen får lämna ut.
Men även när leverantörerna är positivt inställda har administrationen varit resurskrävande, vilket särskilt varit ett problem för mindre företag. Teknikföretagen driver därför på för att import av CBAM-varor under ett ton netto per leverantör och rapporteringsperiod ska undantas.
– Det skulle ändå omfatta ungefär 95 procent av alla CBAM-varor, så nyttan för klimatet blir ungefär densamma. Men administrationen skulle minska, säger Miriam Münnich Vass.
Från administration till affärssystem
Eftersom Tibnor redan hade en nära dialog med leverantörerna om stålets klimatavtryck kunde de tidigt hitta gemensamma lösningar. CBAM-datan kunde också hanteras i Tibnors befintliga affärs- och inköpssystem. Företaget var därför väl förberett när regelverket infördes.
Men rapporteringen till EU har krävt en del manuell hantering. Dessutom behövs en ökad tydlighet kring hur koldioxidkostnader som redan har betalats i produktionslandet ska verifieras och räknas av, menar Tobias Svensson.
– Men vi vet att EU arbetar med att förtydliga reglerna och standardisera rapporteringen och det kommer att göra processen ännu smidigare framöver, säger han.
Både han och Miriam Munnich Vass tror att det kommer bli allt vanligare att företag efterfrågar klimatdata i framtiden. Dels på grund av lagkrav, men också för att företagen själva har högt uppsatta klimatmål.
– Klimatdata är redan en naturlig del av affären för många företag, inte minst inom bygg. Många av våra kunder har redan kommit långt i sitt hållbarhetsarbete och vi måste göra det enkelt för dem att få tillförlitliga uppgifter och den dokumentation de behöver, säger Tobias Svensson.
Skribent: Hanna Larsson
