De svenska och europeiska industriföretagen möter en växande internationell konkurrens. Hur ska företagen och staterna agera när Kina inte bara gör billiga kopior, utan faktiskt är ledande i den tekniska utvecklingen på flera områden?
Teknikföretagens vd Pia Sandvik leder en organisation med 4 600 större och mindre teknikföretag som medlemmar. Tidigare i år var hon på resa i Kina med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.
I denna intervju delar hon sina kunskaper och åsikter om den svenska industrins konkurrenskraft på de internationella marknader där USA och Kina får den mesta uppmärksamheten.
Pia Sandvik, du har ägnat en stor del av ditt yrkesliv åt forskning, teknik och industri.
Finns det någon utveckling just nu som faktiskt får dig att känna att ”det här förändrar allt”?
Vi har bara sett början av vad som kan göras med artificiell intelligens. Hela den utvecklingen kommer att vara starkt förändrande. Då tänker jag på både digital AI och fysisk AI med robotar.
Det rör inte bara utveckling och forskning utan i princip alla. Till exempel kommer det ändra hur vi tar hand om våra gamla. En del av det som är på väg är skrämmande, men jag är mestadels optimistisk till det.
Om du blickar tio år framåt, är du optimistisk eller orolig för svensk industris framtid?
Jag absolut är optimistisk. Genom den svenska industrihistorien har vi alltid lyckats vara framgångsrika. Våra företag är ute i världen och ser där vad som krävs för att vara konkurrenskraftiga.
Sverige och svensk industri är på andra plats i Europa när det gäller att tillämpa AI. Det är inte tillräckligt, men vi har kommit långt.
I innovationstakt är vi, trots att vi är ett litet land, nummer två i världen, efter Schweiz. Det hör till vårt DNA. Vår arbetskraft har hög utbildning i jämförelse med andra länder.
Vad är det som framför allt avgör om Sverige fortfarande är en ledande industrination 2035?
Det kommer att kräva fortsatta satsningar på forskning och utveckling i ett högt tempo. Politiken och industrin behöver samarbeta bättre än idag.
Om jag ska ta upp något som är oroande så handlar det om systemet runtikring. Industrin måste få goda arbetsförhållanden, sådant som krävs för att företag ska kunna starta och fungera, som energisystem och annan infrastruktur. Datacenter som behövs bland annat för industrins behov måste byggas ut snabbt kommande år och det måste finnas energi så det räcker till alla.
Vi ska göra oss oberoende av fossil energi som annars måste importeras, genom att fortsätta bygga ut fler energikällor. Vi måste också satsa vidare på datakommunikation, som 6G.
Sverige har länge kunnat leva på bilden av oss själva som ett ingenjörs-, innovations- och industriland. Är vi fortfarande så bra som vi själva tror? Eller lever vi delvis på gamla meriter?
Det är inte bara gamla meriter. Vi är fortfarande ett ingenjörsland.
Efter Silicon Valley ligger Stockholm tvåa i världen när det gäller nya startups. De gamla industriföretagen fortsätter samtidigt utveckla nya produkter som ligger i fronten. Ericsson till exempel tar fortfarande massor av nya patent. I kölvattnen av de stora har vi alla småföretag som lär sig av varandra och av de stora.
Tror du att svensk industri är tillräckligt snabb på att använda AI?
I utvecklingen av ny AI-teknologi har USA och Kina kört ifrån oss. Men vår industri har hittills varit framgångsrika när det gäller att utnyttja de möjligheter som den nya tekniken erbjuder. Det ska vi fortsätta med.
Kan Sverige realistiskt konkurrera med Kina och USA, när de kan göra industri- och tekniksatsningar i en helt annan skala än vi kan?
Det är klart att vi kan. Kina är bra på att satsa långsiktigt och samtidigt hålla ett högt tempo. De använder sina resurser på ett koordinerat sätt. Staten är med och finansierar det som bedöms som konkurrenskraftigt.
Vi har områden där vi fortfarande är konkurrenskraftiga. Men vi måste också göra som Kina – hålla ett högt tempo och arbeta långsiktigt. Det ska ske på vårt sätt, med bra arbetsplatser i demokratiska miljöer. Men för att klara det måste vi få till ett bättre samspel.
Teknikföretagen vill se en nationell strategi för de här frågorna – och att man håller fast vid den strategin över mandatperioderna. Vi vill ha bättre samarbete mellan staten och industrin, i en dialog som aldrig tar slut. För den skull vill vi forma ett nytt teknikråd.
Där ska representanter från staten, forskningen och industrin sitta tillsammans. Sedan ska organisationerna som sitter i rådet genomföra det man kommer överens om att göra.
Sedan behöver staten finansiera och ta på sig risk på ett annat sätt än idag. Det skulle man kunna göra om staten och industrin samarbetar närmare än idag och utarbetar strategierna tillsammans. Där det är större risker skulle staten behöva ta på sig större del av risken.
Vad händer med de företag som inte klarar AI-omställningen?
Jag tror att de som inte lär sig använda stora datamängder kommer att halka efter, eller till och med slås ut på sikt. Det blir väldigt svårt för dem, lite beroende på företag.
Det är inte så stort fokus just nu på omställningen till fossilfrihet, men det arbetet fortsätter både i svensk industri och i våra konkurrentländer. Hur kan vår industri komma ut som en vinnare i den omställningen?
Jag skulle säga att många företag redan har påbörjat det arbetet. Vi är tidiga på att jobba med hållbarhet. Såväl företagen som samhället i stort går mot ett fossiloberoende energisystem. Industrierna ställer om redan nu och en del är redan nästan klara.
Till exempel finns fordonen, men det tar tid att byta ut hela fordonsflottan. Fordonsladdning är inte utbyggd och lite för dyr ännu, men när elektriskt blir billigast kommer den omställningen att gå fort.
Kina konkurrerar inte längre bara med låga produktionskostnader utan framgångsrikt inom avancerad teknik exempelvis elbilar, batterier, robotik och AI. Håller Kina på att köra om Europa och Sverige tekniskt?
Det finns en risk att de gör det om vi inte arbetar snabbt. Jag skulle vilja se en större känsla av att det är bråttom för vi inte ska bli omkörda. Att Kina bara kopierar är borta nu.
När jag besökte Kina tidigare i år såg jag hur de arbetar konsekvent för att teknologin ska utveckla Kina som land. Nästan hela centralregeringen är ingenjörer. Det vore fantastiskt om det var mer så i Sverige.
Finns det områden där du skulle säga att de redan har gjort det?
Ja, när det gäller elektrifierade fordon, även tunga fordon som ännu inte nått Europa. Där har Europa svårt att konkurrera. Kina ligger också före oss inom självkörande fordon av hög kvalitet. Framförallt på fordonssidan håller Kina ett utvecklingstempo som Europa och USA idag har svårt att hänga med i.
Kina har många otroligt konkurrenskraftiga produkter till låga priser. Man måste vara snabb och ha bra produkter för att konkurrera där. De utvecklar redan sådant som ännu inte efterfrågas men som kommer att användas så småningom.
Vad är det kineserna har förstått som européerna inte har förstått? Är det snabbheten, statens långsiktighet, investeringarna, tillgången till kapital – eller något annat?
Staten är med som finansiär och subventionerar utvecklingen. Målet för många företag är att växa, inte att vara lönsamma.
De har ett nära och välfungerande samarbete mellan industrierna, forskningen och politiken. De träffas och resonerar sig fram till beslut och sedan genomförs det man kommit överens om. Den exekutiva förmågan är stark. De har femårsplaner som de verkställer.
De har ju ett annat statsskick än vårt. Samtidigt finns ändå en pluralism – det är inte allt som koordineras uppifrån. De stora städerna till exempel, samspelar och konkurrerar med varandra. Man tillåter att det finns flera sätt som får pågå samtidigt.
Vi har en del att lära av dem. Vi skulle också kunna lägga strategier och tänka långsiktigt, men jobba tillsammans inom de spelregler som vi har i våra länder.
Sverige är ett litet och mycket exportberoende land. Vilken är den största risken för svensk industri när kinesiska företag blir tekniskt bättre och samtidigt kan konkurrera hårt med pris?
Det är nästan helt självklart att då kommer svensk industri att slås ut. Marknaderna kommer att efterfråga det som är bäst och billigast.
Det kan hanteras ett tag med tullar som håller konkurrenterna utanför, men det fungerar inte på sikt. Jag tror inte tullar är vägen framåt, verkligen inte. Man måste veta hur det ska vara när det är som bäst. Känna konkurrensen under skinnet.
Vi ska fortsätta göra det vi är bra på. Det är viktigt att industrin får förutsättningar att fortsätta vara konkurrenskraftiga och samtidigt utveckla nytt. Vi måste samarbeta smartare.
Det finns en återkommande kritik att Europa reglerar ny teknik medan USA utvecklar den och Kina industrialiserar den. Finns det någon sanning i den bilden?
Nej, inte bara så utan Kina leder i både teknikutveckling och att skala upp tekniken. USA har några få mjukvarubolag som också gör det bra eller bättre, men USA har inte bredden som Kina har.
Att det kommer regleringar på EU-nivån håller jag med om och det är ett jättebekymmer. Utvecklingen hålls tillbaka. Det är ett mindset att det är vägen framåt.
Om du fick ta bort ett enda hinder som idag bromsar svensk industri, vad skulle du välja då?
Då väljer jag energisystemet som måste byggas ut nu. Det kräver långsiktighet och stora investeringar.
Energin behövs till fler nya datacenter som är något vi inte kommer att kunna säga nej till. Datacentren krävs om vi ska kunna tillämpa AI, som vi behöver göra.
Andra länder säger nej till nya datacenter, som Finland, Frankrike och Italien. Det får inte hända här.
Finns det något i utvecklingen just nu som oroar Pia Sandvik privat, inte chefen för Teknikföretagen?
Inte så mycket för min egen del, eftersom jag inte är så ung längre. Men jag kan känna en oro för en del av konsekvenserna av teknikutvecklingen. Vi vill inte ha grupper som tappar tron på framtiden, som tror att det inte kommer att finnas jobb för dem. Det vore riktigt olyckligt. Jag vill skapa hopp och tydlighet om vad som förväntas.
Tekniken är en möjliggörare. Totalt sett har tekniken inneburit att vi fått det bättre över tid. Det kommer att skapas nya jobb som vi kan ägna oss åt istället för det som AI kommer att klara av. Historiskt har det alltid skapats nya jobb när andra försvunnit. Man kan bara inte veta medan skiftet pågår vad som kommer istället.
