De senaste veckornas stora debattämne har varit svenska elevers allt sämre kunskaper. Det har avslöjats med hjälp av internationella Pisaundersökningar. Minskade faktakunskaper brukade förklaras med ökad kreativitet och problemlösningsförmåga. Även den har dock minskat, som ytterliggare en Pisaundersökning avslöjade. Utbildningsfrågan har därför blivit het och finns nu på i stort sett alla partiers valkampanjsagendor.
KTH:s rapport
Ytterligare en undersökning skapade en debatt när den nyligen publicerades i Svenska Dagbladet. Det var en rapport som kth tog fram i september 2013. Rapporten avslöjar att kunskaper i grundskolematte hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid kth är mycket sämre än förut.
Den 13 september 2013 presenterade Alliansregeringen promemorian: Mer kunskap och högre kvalitet i skolan.
”Matematik är ett viktigt ämne; grundläggande kunskaper behövs i vardagen och matematikkunskaper är en förutsättning för många högskoleutbildningar och yrken. För många av de elever som går ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasieskolan beror det på bristande kunskaper i matematik,” skriver regeringen i sin promemoria.Satsar 3,9 miljarder
Bland annat presenterade regeringen ett paket med olika kvalitetshöjande åtgärder. Totalt vill alliansregeringen satsa 3,9 miljarder kronor under åren 2014 till 2017. Bland huvudförslagen finns satsningen på lärarnas kompetensutveckling, på elevernas läs- och skrivkunskaper samt på mer undervisningstid i matematik.
I praktiken
Nu ska andra aktörer ta vid och se till att regeringens uppdrag genomförs i praktiken. Bland andra har skl, Sveriges Kommuner och Landsting, dragit igång projektet Pisa 2015. En matematiksatsning för kommunerna där skl vill bidra till att elevernas kunskap i matematik i grundskolan väsentligt förbättras.
– Vi välkomnar den nya statliga satsningen. När lärare och rektorer får stöd från politiker och tjänstemän blir det en väldig kraft i arbetet. Då kan vi åstadkomma den förändring som eleverna och svensk skola behöver, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på skl och ansvarig för området lärande och arbetsmarknadsfrågor, i samband med presentationen av skl:s matematiksatsning Pisa 2015.
Nå målen
Alla elever ska inte bara nå målen utan också utifrån sina förutsättningar nå till toppen av sin potential, skriver skl.
Alla kommuner som deltar åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. De har även angett konkreta operativa mål för elevernas resultat på de nationella proven. Satsningen är en modell för hur den svenska skolan kan bli bättre.
I Pisa 2015 utgår man från tre huvudområden för skolornas satsning: gemensam ledning, gemensam syn och gemensamma rutiner.
Höga förväntningar
Höga förväntningar på alla elever och övriga projektdeltagare är uttryckligt formulerat. Den första omgången i skl:s matematiksatsning började i vintras med sju kommuner. Omgång två startar i höst. Sammanlagt 86 kommuner har anmält sig, skriver skl.
– Gensvaret från kommunerna är stort. Det går inte att ta miste på viljan att förbättra elevernas kunskaper. Jag utgår från att många lärare också nappar på regeringens kompetensutveckling, kommenterar Per-Arne Andersson.
