Alla skäller på järnvägen. Vi hör ständigt om förseningar, tåg som står stilla i timmar, nerrivna kontaktledningar, urspårningar, solkurvor, brunna ställverk och jag vet inte vad. Det har gått så långt att folk och företag väljer bort järnvägen för mer tillförlitliga transporter.
Att problemen beror på bristande underhåll tycks alla vara överens om, men varför det blivit så, är mer oklart. Brist på pengar, säger alla som vill ha mer pengar till sin verksamhet. ”Vi får inte tillgång till spåren eftersom tågen ska fram”, säger den personal som vill utföra arbetet utan att bli överkörda. Man kan inte heller blunda för att politikerna säkert tycker det är roligare att bygga nya järnvägar än att hålla de gamla i stånd.Men oavsett de exakta orsakerna, speglar situationen att underhåll inte alls värderas så högt som det borde. Och det gäller tyvärr inte bara järnvägen. Så länge inget allvarligt händer, är det lätt att prioritera produktionen (i järnvägens fall tågtrafiken) framför att förhindra framtida driftstopp. Och i bästa fall fungerar det så länge att någon annan får ta konsekvenserna.
Problemet med rätt skött underhåll är att det bara upplevs som negativt. Avsikten är ju att inget ska hända – och det är svårt att mäta. Däremot leder underhållsarbetet i sig till driftstörningar medan arbetet utförs. Dessutom kostar det pengar.
Men till slut går det inte att skjuta upp längre, som i fallet med järnvägen. Då har det bristande underhållet gått så långt att det ena stora stoppet följs av det andra. Och hela verksamheten sätts i fara.
Förhoppningsvis är det inte så många fler ställen där driftstoppen staplas ovanpå varandra som vid järnvägen, men nog förekommer det på andra håll att man prioriterar driften och den nästkommande kvartalsrapporten framför underhållet. Och nog händer det att det förebyggande underhållet ersätts av det som med en förskönande omskrivning kallas ”avhjälpande underhåll”, det vill säga i klartext haveri med efterföljande reparationsarbete.Idag är underhållet ofta outsoursat. Men när kunskapen flyttar ut ur huset, är det viktigt att beställaren själv förstår vad som behöver göras och vad som gynnar verksamheten på mer än ett kvartals sikt. Outsoursat underhåll förutsätter alltså större kunskaper hos dem som leder verksamheten, men där brister det alltför ofta.
Detta gäller förstås alla typer av verksamhet. Sköts inte underhållet, finns risken att industrin går som tåget: så opålitligt att kunderna väljer andra leverantörer. Så alla ni som skäller på tågen, fundera också lite på hur ert eget underhållet fungerar.
Dag Toijer
