Just nu håller Sveriges smartaste stadsdel på att ta form i Örebro. Bostadsområdet Tamarinden bygger på innovativa lösningar med industriell automation och storskalig samverkan mellan olika aktörer. En fingervisning för framtidens klimatsmarta städer.
Baserat på ett tänk som en utvecklingsingenjör besitter samt kunskaper från industrin byggs den nya stadsdelen Tamarinden i Örebro med utgångspunkten som ett maskinutvecklingsprojekt. Bakom står Jonas Tannerstad som började sin bana som utvecklingsingenjör inom industrin där automation ingick som en stor del av hans arbetsuppgifter.
– När jag lämnade industrin för fastighetsbranschen bestämde jag mig ganska snabbt för att industrialisera fastighetsbolagets bestånd. Ett första steg var att se hela bostadsbeståndet som ett stort maskinbygge och att välja automationslösningar baserat på vad vi ville uppnå med helheten, säger Jonas Tannerstad, numera chef på El och Automation på ÖrebroBostäder AB.
Örebrobostäder är idag en ”jättemaskin” med 23 000 lägenheter, 500 tvättstugor, 600 hissar, tusentals ventilationsaggregat och hundratals värmecentraler med en förbrukning av 27,3 GWh el och cirka 200 GWh värmeenergi per år.
– Utmaningen låg i att identifiera de tio största energitjuvarna som stod för 90 procent av förbrukningen – sedan att hitta bästa möjliga alternativen med hjälp av industriell automation. Fram till 2016 lyckades vi minska vår energiförbrukning med 40 procent och nu har vi passerat 50 procent. Detta bara genom att inta ett industriellt förhållningssätt, säger Jonas Tannerstad.
Låsta systemen, som är standard för fastighetsbranschen, har för länge sedan slängts ut från Örebrobostäder. Istället har man satsat på industriell standard både när det gäller hårdvara och mjukvara vid bland annat energieffektivisering av fastigheter.
– Vi var tvungna att börja om med industriell automation för vi ville ha en tekniskt öppen lösning. Och här har industrin kommit längre. I dag bygger vi i stor utsträckning våra egna tekniska systemlösningar och mjukvara med industristandard som är skalbara vilket sparar kostnader på sikt, säger Jonas Tannerstad.
Att företaget självt utvecklar sin smarta teknik har också bidragit till att den mentala inställningen till teknikprojekt förändrats. Det är inte längre en stor grej att ta fram en egen mjukvara. Med tiden har de tekniska språng som företaget tagit lett till insikt om att också kunna koppla ihop inte bara byggnader utan också kvarter.
– Maskinanalogin varit viktig i detta – vi bygger inte bara hus utan huset blir en byggsten i ett större husbygge.
Innovativ teknik och automationslösningar gjorde först enskilda fastigheter smarta och som i nästa nästa steg banade vägen för smarta kvarter. Nu är Örebrobostäder moget för att koppla ihop byggnader i en hel stadsdel. I samarbete med Örebro Kommun och E.ON skapar ÖrebroBostäder en stadsdel som reducerar, producerar, lagrar och delar energi genom att fastigheterna kopplas ihop, inte bara med varandra, utan också med stadens el- och värmeverk.
– Detta blir den första stadsdelen i Sverige, och kanske i världen, där husen blir smartare tillsammans genom att bland annat dela energi med varandra. Detta har, vad jag vet, aldrig gjorts förr, säger Jonas Tannerstad.
För detta krävs både nytt tänk men också tillgång till industriell automation. På det övergripande planet har man här valt att arbeta med en automationslösning som styr hela stadsdelen. Tidigare har varje fastighetsbolag själva fått lösa tekniken i sina fastigheter på sitt sätt. Nu ska fastighetsbolagen samarbeta kring en och samma tekniska lösning.
– Gemensamma beslut måste tas. Vi är fem byggherrar som samarbetar eftersom våra fastigheter om totalt 700 lägenheter är ihopkopplade. Fördelen är att vi gemensamt delar på utvecklingskostnaderna för nya automationslösningar och att skattepengarna kan används bättre, säger Jonas Tannerstad.
Automationslösningen i stadsdelen som kopplas ihop med E.ONs energivärmeverk skickar en signal till energivärmeverket när stadsdelens energibehov är mindre.
– Exempelvis under en kall januaridag kanske energibehovet ändå inte är så stort i fastigheterna – då skickas en signal till E.ON som under sådana här omständigheter måste ta till olja vid uppvärmning– att behovet kan hållas tillbaka. Vår automationslösning mäter nämligen temperaturen hela tiden och använder först och främst den inlagrade värmen i huset som hämtas från batterier, förklarar Jonas Tannerstad.
Med ÖrebroBostäders industriella automationslösningar och öppna system öppnas möjlighet för att kunna ta beslut om flexibla effektresurser. Jonas Tannerstad menar att både E.ON och Svenska Kraftnät kan använda stadsdelens fastigheter som resurser.
– Vi har aktivt visat att detta är möjligt. När vi har problem med kapacitetsbristen i våra kraftnät kan vi hjälpa Svenska Kraftnät att lätta på trycket genom att styra behovet av energi eller hämta el från batterierna.
Med den smarta stadsdelen Tamarinden går Örebro i bräschen för hur samhällsbyggen i framtidens Sverige kan göras klimatsmarta. Men också som exempel på att klimatnytta inte står i vägen för affärsnytta.
– Sedan 2005 har vi halverat energiförbrukningen och minskat driftkostnader med 85 miljoner kronor per år samtidigt som fastighetsvärdet höjts med 1,6 miljarder. Sedan måste vi också leva upp till det nationellt uppsatta klimatmålet som ska vara uppfyllt till 2030. Det är bara drygt 90 månader kvar dit och tiden går snabbt så det är bråttom att hinna göra alla åtgärder som krävs, säger Jonas Tannerstad.
Han är övertygad om att industriell automation är vägen för en snabb energiomställning. Att använda det gamla sättet att styra ventiler som släpper in fjärrvärme är stenålder, menar han. Potentialen ligger i öppna system så att funktioner snabbt kan bytas ut när nya och bättre kommer.
På frågan om det finns utmaningar i projektet svarar han:
-
Att hitta personal med kompetens inom automation.
