Användningen av robotar har exploderat i Sverige. Samtidigt är det brist på adekvata utbildningar och regelverk för hanteringen av vissa av dem. Nu visar statistik att antalet allvarliga olyckor ökat.
Visst svarar robotar för stora tekniska framsteg och ökad produktivitet.
Men de är också orsaken till allvarliga olyckor på arbetsplatserna där de används. En bidragande orsak är att branschen är omogen och det saknas certifierade utbildningar för användningen av kollaborativa robotar i en bransch som växer med rekordfart.
I fjol toppade tillverkningsindustrin listan över antalet dödsolyckor på arbetsplatser, detta med åtta dödsfall orsakade av maskiner som blivit dödsfällor för personalen.
– Användningen av robotar ökar i rekordfart och det är nya branscher som använder sig av dessa i sin produktion. Efter pandemin har det varit rekordtillväxt i branscher som till exempel e-handel.
Det är nya applikationer och mobila robotlösningar där det saknas certifierade utbildningar för säkerhet för dessa. Detta är något som är nytt för oss och som inte fanns för tio år sedan, säger Suresh Panicker, sakkunig inom automation och digitalisering på Arbetsmiljöverket.
Med den accelererande ökningen av robotar på kort tid har arbetsplatser och produktionslandskapet omdefinierats men utbildningar och regelverk runt säkerhet har inte hängt med i samma takt.
– Ansvarsfrågan för kollaborativa robotar är ännu inte klarlagd, vem är ansvarig när det händer något – är det tillverkaren eller användaren? Det saknas en standard för detta. Det saknas också adekvata utbildningar i handhavandet av mobila robotlösningar, säger Suresh Panicker.
Traditionellt har det varit jord- och skogsbruk som varit den mest olycksdrabbade branschen där flest dödsolyckor skett kopplat till arbetet. Men fjolåret visar på en ovälkommen statistik då var det faktiskt tillverkningsindustrin som stack ut med åtta dödsfall relaterade till arbetet med maskiner.
Statistiken indikerar ett trendbrott och det ligger farans riktning att den negativa utvecklingen kan fortsätta och förvärras i takt med fortsatt automatisering med fler cobbotar som blir större och tyngre.
– Det är för tidigt att tala om trendbrott i statistiken. Vi vet att automatiseringen pågår och vi som myndighet bevakar utvecklingen. Nu kommer en revidering av robotstandarden och en ny maskinförordning träder i kraft 2027.
Det innebär att applikationer ska CE märkas och då blir det tydligare krav som gäller för de kollaborativa robotarna, säger Suresh Panicker.
Idag är det skillnad en skillnad mellan stationära robotar och mobila robotlösningar- cobbotar. När det gäller stationära robotar finns ett tydligare regelverk och krav för användning av dessa, något som fortfarande saknas för cobbotar.
– Idag har många industrier automatiserade truckar som kör runt i lager och på fabriksgolvet, när det var brist på svetsare byggde man svetsrobotar som kan jobba 24 timmar sju dagar i veckan och Sverige ligger numera i topp i världen när det gäller användningen av robotar inom olika verksamheter, inte minst e-handel, säger Suresh Panicker.
Statistik från statliga Arbetsmiljöverket visar att det anmäls cirka 20 till 30 arbetsplatsolyckor som förorsakas av robotar varje år. Oroande nog har denna siffra förblivit relativt stabil under det senaste decenniet.
I statistiken ingår de fall som föranlett sjukfrånvaro på grund av skador.
– Idag kan man leasa robotar det är också relativt nytt, som till exempel självkörande truckar. Det är svårt att utreda olyckor runt dessa – var det på grund av programmering i programvaran eller var det handhavande fel som orsakat olyckan?
Ansvarsfördelningen är inte fastställd. Applikationer och användningen blir mer och mer avancerad och personalen som hanterar dessa behöver utbildas i säkerhet.
När det gäller stationära robotar är läget bättre för här används stängsel och här finns andra lösningar för säkerhet, med utbildningar och krav som ska uppfyllas, säger Suresh Panicker.
Enligt Arbetsmiljöverket finns det saker att göra som kan vända olycksstatistiken, till exempel är det utbildning och träning av personalen som hanterar cobbotarna, riskanalyser av arbetsplatser, säkerhetsanordningar och utbyte av erfarenheter och kunskap i branschen.
– Det finns saker att göra. Eftersom branschen är ny är utbyte av kunskaper och erfarenheter en väg till säkrare hantering av mobila robotlösningar. Försäljningen av sådana ökade markant efter pandemin med cirka 25 procent i Sverige, säger Suresh Panicker.
Han menar att tillsammans med branschen kan man göra flera saker för att förbättra säkerheten på arbetsplatser med robotar:
– Här måste vi tillsammans brainstorma om hu vi kan skapa utbildningar för komplexa applikationer och för nya arbetsuppgifter för personal som styr verksamheter med cobbotar. Detta så att framtidens arbetsplatser blir trygga och säkra, säger han.
Statistiken avslöjar att den mest frekventa typen av allvarliga incidenter är när personalen tappar kontrollen över maskinerna. Anställda kommer i vägen för robotarna som sedan behandlar människan som det material som robotarna är programmerade för att hantera. Industrins robotar är kraftfulla och fel hanterade eller felaktigt programmerade kan dessa bli rena dödsfällor.
De senaste tre åren har det rapporterats in 56 olyckor som berott på att personalen förlorat kontrollen över maskinerna.
Trots att alltfler robotar används i tillverkningsindustrin är statistiken för olyckor inte alarmerande men målet för ett starkt arbetsskydd är inga olyckor. För att nå dit pågår ständigt arbetet med att förhindra skador där människor interagerar med robotar på arbetsplatser.
Samtidigt går den tekniska utvecklingen hela tiden framåt vilket ger ökade möjligheter att i konstruera säkrare robotar som blir bättre på att läsa av sin omgivning.
Prisbelönta OpiFlex har en patenterad lösning för fasta robotar med en produktionslösning där man slipper ytkrävande stängsel runt robotarna som också är flyttbara. Men att använda AI och sensorer för att förbättra robotarnas förmåga att reagera på sin omgivning och känna av skillnad på material och människor är inget som Johan Frisk, vd ser som möjligt i dagsläget.
– Som säkerhetslösning tror jag inte på det. Man måste dock skilja på kollaborativa robotar och fasta robotar.
Vi har lösningar för fasta robotar, där delar aldrig personal och robot arbetsyta och som det ser ut idag med de krav som behövs för säkerhet, är det inte möjligt med den typen av lösning med AI och sensorer, säger Johan Frisk, vd och grundare av OpiFLex.
Fakta
Exempel på dödsolyckor de senaste åren:
- 2019 en 59-årig man omkommer i en robotcell
- 2020 avlider en man då han klämts mellan ett transportband och en robot som startade av sig själv.
- 22-åring omkommer efter att fått en robotarm i huvudet
