Tidningen Automation har frågat riksdagspartierna inklusive nya Folklistan hur de vill utforma EU-politiken efter valet i juni för att öka svensk industris konkurrenskraft och möjlighet att skapa tillväxt. Kristdemokraterna kunde på grund av arbetsbelastning inte svara på frågorna och Follistan valde att inte återkomma.
Av de besked partierna ger kan man notera att det finns en brytpunkt på höger- vänsterskalan, där partier höger ut vill se färre regleringar, minskad administration och mindre central styrning medan partier vänster ut vill se mer central styrning där EU:s gröna krediter används som styrmedel.
Moderaterna svarar:
Vilka beslut inom EU är mest brådskande för att främja innovation och konkurrenskraft för svensk industri?
– Det handlar i grund och botten om att göra mer av det vi vet fungerar, t.ex. riva handelshinder på den inre marknaden, få på plats fler frihandelsavtal, förbättra transportinfrastrukturen, förenkla för gränsöverskridande investeringar, mer forskning och innovation. Detta samtidigt som EU bör göra mindre av det vi vet inte fungerar såsom protektionism, statsstödsrace och onödig byråkrati.
Hur ser ni på EU:s gröna krediter? Var anser ni att dessa gör mest nytta för svensk industri?
– Främjande av industrins omställning är en viktig fråga för Moderaterna. Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar för att vara ledande i den gröna omställningen och gröna krediter kan underlätta för företag att göra stora investeringar för att ställa om sin verksamhet så att den kan bidra till att vi når Sveriges och EU:s miljö- och klimatmål.
Hur ser ni på EU:s gröna taxonomi som helhet och dess påverkan på svensk industris möjlighet att växa?
– Taxonomiregelverket är problematiskt. Det öppnar för godtyckliga avgörande av vad som är hållbart och inte, utan att baseras på exempelvis vetenskap och teknikneutralitet. Vi fick därför strida för att kärnkraften skulle klassas som hållbar. Det är i dag för tidigt att säga hur taxonomin kan komma att påverka svensk industrins möjlighet att växa. Så vi följer frågan noga, t.ex. att taxonomin blir värdeskapande i praktiken och underbygger företagens hållbarhetsarbete, samtidigt som rapporteringsarbetet inte innebär onödig byråkrati.
Vad vill ert parti verka för inom EU för att skapa bättre förutsättningar för svensk industri?
– Arbetet med att förbättra företagsklimatet är grundläggande. Det handlar bl.a. om att minska regelbördan och riva handelshinder både inom EU och med tredjeland. EU:s nuvarande ambition om ”en regel in, en regel ut” signalerar att status quo räcker. Det gör det inte. Därför förespråkar vi en princip om ”en regel in, två regler ut.” EU behöver bättre lagstiftning – inte mer lagstiftning.
