Tidningen Automation har frågat riksdagspartierna inklusive nya Folklistan hur de vill utforma EU-politiken efter valet i juni för att öka svensk industris konkurrenskraft och möjlighet att skapa tillväxt. Kristdemokraterna kunde på grund av arbetsbelastning inte svara på frågorna och Follistan valde att inte återkomma.
Av de besked partierna ger kan man notera att det finns en brytpunkt på höger- vänsterskalan, där partier höger ut vill se färre regleringar, minskad administration och mindre central styrning medan partier vänster ut vill se mer central styrning där EU:s gröna krediter används som styrmedel.
Miljöpartiets svarar:
Vilka beslut inom EU är mest brådskande för att främja innovation och konkurrenskraft för svensk industri?
– Vi måste öka tempot i den gröna omställningen! Avgörande är att de nya klimattullarna kommer på plats så snabbt som möjligt och fasas in – gärna snabbare än vad som redan är beslutat – så att konkurrensförutsättningarna för europeiska och svenska företag som tar ansvar för klimatomställningen utjämnas mot företag i andra delar av världen som inte tar klimatansvar. Vi vill också utvidga klimattullarna till att omfatta alla produkter och varor som ingår i EU:s utsläppshandel, det vill säga hela industrin. Nu kommer exempelvis importerat stål och aluminium att omfattas – men inte en importerad bil. Klimattullarna är helt enkelt avgörande både för den gröna omställningen och för företagens konkurrenskraft. Därtill är det viktigt att öka anslagen till EU:s innovationsfond och EU:s investeringsprogram EU Invest, som stöttar just de gröna lösningar som behövs för att EU ska fortsätta ligga i framkant. Hittills har till exempel Northvolt fått stöd via EU Invest och H2 Green Steel via EU:s innovationsfond, men vi är övertygade om att fler gröna industrisatsningar kan få stöd på det här sättet i framtiden.
Hur ser ni på EU:s gröna krediter? Var anser ni att dessa gör mest nytta för svensk industri?
– Vi ser positivt på att EU på olika vis stöttar den gröna omställningen. Viktigast är stöd i ett tidigt skede, vid innovation, utveckling och etablering.
Hur ser ni på EU:s gröna taxonomi som helhet och dess påverkan på svensk industris möjlighet att växa?
– Vi ser positivt på taxonomin, den skapar ett enhetligt ramverk inom hela EU kring vilka investeringar som ska klassas som hållbara och inte. Det är i synnerhet ett stöd för näringslivet, och kommer göra det enklare att allokera resurser till hållbara industrisatsningarna. Miljöpartiet anser att taxonomin borde bli ännu striktare för att säkerställa att investeringar som klassas som gröna enbart går till produktion som är hållbar på riktigt. Exempelvis bör projekt inom fossil gas aldrig kunna klassas som hållbara.
Vad vill ert parti verka för inom EU för att skapa bättre förutsättningar för svensk industri?
– Som nämnts ovan ser vi de nya klimattullarna som helt avgörande, de kommer utjämna konkurrensförutsättningarna mellan till exempel svenska stålföretag mot kinesiska stålföretag. Vi kommer att verka för att få klimattullarna på plats ännu snabbare och att utöka dem till att omfatta fler produkter och varor, på sikt borde hela industrin omfattas av klimattullarna. Vi vill också öka vår självförsörjningsgrad av kritiska råmaterial, framförallt genom att bli bättre på att återvinna kritiska råmaterial, till exempel ta tillvara på batterier. Vi gröna har varit pådrivande för högre målsättningar kring återvinning av batterier och återvinning av kritiska råmaterial i de nya lagstiftningar som nu kommit på plats. Så minskar vi beroendet av Kina och ökar vår resiliens.
