Vi står inför en industriell revolution där data spelar motsvarande roll som ångan gjorde under den första industriella epoken och elektriciteten i den andra. Det tyska innovationssystemet har framgångsrikt exporterat tankegods om den fjärde industriella revolutionen, Industri 4.0, och menar att den tredje handlade om elektronik och datorisering. I snart tio år har utvecklingshajpen runt fenomenet pågått. Runt om i världen har det offentliga innovationssystemet krokat arm med industrin och investerat mer än 500 miljarder varje år. Till det kommer tech-företagen, Microsoft, Amazon Web Services, IBM osv, som också investerat tusentals miljarder i molnsystem och applikationsmotorer.
Effekterna inom industrin har så här långt varit begränsade men mycket tyder på att vi nu befinner oss i en brytpunkt där innovationssystemets påskjutande aktiviteter skiftar till efterfrågan. Industrin tar stafetten. Orsakerna är flera: tekniken är på väg att mogna och kan börja appliceras, FoU-investeringarna måste få avkastning och sist men inte minst har insikten ökat bland företagsledarna: det är allvar om man vill behålla sina marknadspositioner.
För innovationssystemet gäller det att hänga med. Brytpunkten kommer knappast att minska tempot i utvecklingen, tvärtom skruvas det upp ytterligare. Marknadslandskapet för leverantörerna förändras med digitala plattformar på moln- och edgeteknik, med storskalig IoT som förändrar prisbilden på standardprodukter. Den användande industrin blir uppkopplad och dataströmmar lika viktiga som flöden av material och produkter. Det senare leder mot en affärsmässig plattformslogik även inom den traditionella industrin.
Under 1980-talet revolutionerade mikroprocessorn industriautomationen, nyckeltalen gick åt rätt håll och konkurrenskraften ökade. Det uppstod en rörelse med inslag av tävling och nyfikenhet där svenska företag inspirerade varandra. Samtidigt rosade de svenska leverantörerna världsmarknaden för automation. Det finns anledning att tro att ett sådant framgångskoncept kan upprepas. Inom det strategiska innovationsprogrammet Piia, Processindustriell IT och Automation, etableras därför det vi kallar IndTech Lab (IndTech innebär att traditionell automation möter digitala fenomen som moln, AI och IoT). Tillsammans med industrin och
IndTech-leverantörerna ska vi demonstrera och visa upp det bästa av uppkopplad svensk industri där dataströmmarna gör skillnad. Labbet är en del av den gemensamma satsningen Digitala Stambanan med systerprogrammet Produktion2030 och deras SII-Lab på Lindholmen med inriktning mot tillverkningsindustrin. För oss som är verksamma med att automatisera och digitalisera industrin väntar spännande tider. Det är nu det börjar på riktigt.
Örjan Larsson
(Visited 24 times, 1 visits today)
