Ekonomin går som smort och rapport efter rapport visar att vi har ett konjunkturläge som vi inte har haft på länge. Konjunkturinstitutet har rapporterat att prognosen för BNP-tillväxten 2017 revideras upp till 3 procent. Den inhemska efterfrågan driver på och en robust tillväxt i omvärlden ger draghjälp.
Optimism i industrin
Alla företagsindikatorer visar på ett starkare eller mycket starkare läge än normalt, där tillverkningsindustrin är mest optimistisk.
Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar finns det ett budgetutrymme för ofinansierade reformer på 12 miljarder kronor för 2018.
Även industrins underleverantörer rapporterar om ett mycket positivt läge.
”Det råder full fart i såväl försäljning som produktion hos svenska underleverantörer. Två av tre underleverantörer, 64 procent, ökar omsättningen och 58 procent förväntar sig fortsatt ökad orderingång under innevarande kvartal. Därtill upplever 92 procent att det är någon typ av högkonjunktur, ” skrev Svensk Industriförening, Sinf, i sin återkommande Underleverantörsbarometer som presenterades den 17 augusti.
Permanent problem
Även om konjunkturen fortsatt är stark, är det bristen på utbildad arbetskraft som återigen bekymrar. ”Rekordmånga underleverantörer planerar att anställa, men det har aldrig varit så stor brist på utbildad arbetskraft som nu, ” skriver Sinf.
”Den återkommande frågan om bristande tillgång på utbildad arbetskraft anges nu som ett direkt hot mot underleverantörernas tillväxt.
24 procent av de tillfrågade har svarat att tillgång på kompetent personal hindrar deras tillväxt. Bara på ett år har andelen företag med brist på kompetenta medarbetare ökat från 42 procent till 58 procent.”
Flera bör få ett jobb
Samtidigt har vi i Sverige idag bekymmer med att få de många nyanlända ut i arbete. Både den sittande regeringen och oppositionen har frågan i sina agendor.
I slutet av sommaren kallade allianspartierna till en pressträff där de presenterade sitt förslag på ”en ny anställningsform, skräddarsydd för nyanlända och för personer utan gymnasieexamen”. Enligt reformen som kallas Inträdesjobb ska man kunna anställa med lägre lön (70 procent av ingångslönen). Det skulle resultera i 25 000-40 000 nya jobb, anser alliansen. Reformen ska inkludera unga under 23 år som saknar gymnasieexamen, samt nyanlända under deras fem första år i Sverige.
– Arbetsgivaravgiften bör slopas för dem under de tre första åren, lönen bör minskas till 70 procent och 30 procent av tiden bör de lära sig jobbet på jobbet, sade Centerpartiets Annie Lööf när förslaget presenterades.
Enkla vägar till ett jobb
Även regeringen satsar genom sitt projekt ”Enkla jobb och enkla vägar till ett jobb” som drivs av Tillväxtverket. I somras beviljade Tillväxtverket anslag till ett antal projekt. Exempelvis ska bemanningsföretaget God Bemanning hjälpa företag att hitta kompetent personal till bristyrken, som bilmekaniker och ingenjörer.
