AI-utvecklingen driver en explosionsartad ökning av effekt- och kylbehov i datacenter. Inom fyra år väntas datacenter stå för omkring tre procent av världens elanvändning enligt IEA, samtidigt som konkurrensen om var nästa generations AI-kapacitet ska byggas hårdnar.
Regeringskansliet presenterade i februari en ny AI-strategi med ambitionen att Sverige ska vara en av de tio främsta AI-nationerna. Ska den bli verklighet krävs strategiska vägval i infrastrukturen – ett av dem är att skyndsamt gå från luft- till vätskekylning.
En enda fråga till en AI-modell använder ungefär tio gånger så mycket energi som en vanlig internetsökning. Det ställer krav på allt högre effekttäthet i servrarna, vilket skapar ett kylbehov som traditionell luftkylning har svårt att hantera energieffektivt. Energifrågan är därmed inte längre en marginalkostnad, utan en central investeringsfaktor. Sveriges AI-ambitioner avgörs i praktiken av var kapitalet landar – och kapitalet söker marknader där energifrågan är löst från början. Här blir även tillgången till stabil elförsörjning och effektiv kylning avgörande konkurrensfaktorer.
Vätskekylning blir ny standard
Behovet av högpresterande rack ökar snabbt. Redan i dag uppgår rackdensiteter till omkring 40 kW och i vissa miljöer över 100 kW, nivåer som är svåra att hantera med enbart luftkylning. Enligt McKinsey & Co kan vätskekylning minska energiförbrukningen med mer än 27 procent.
GPU:er och AI-acceleratorer genererar dessutom mer koncentrerad värme, vilket gör vätskekylning, där kylningen leds direkt till komponenterna, betydligt mer effektiv och möjliggör värmeåtervinning. Det skapar också nya möjligheter att integrera datacenter i lokala energisystem.
För investerare och operatörer är frågan större än tekniken. Energi är en av de största löpande kostnaderna i ett datacenter och vätskekylning har gått från konkurrensfördel till en förutsättning för att kunna skala AI-infrastruktur. Högre initiala investeringar kan ge lägre driftkostnader över tid och minska exponeringen mot framtida elprissvängningar. Samtidigt blir energieffektivitet allt oftare ett krav från både kunder och regulatoriska ramverk.
Stegvis omställning krävs
Ska Sverige attrahera AI-investeringar i världsklass krävs resurseffektiva datacenter där vätskekylning byggs in i infrastrukturen. Samtidigt behöver omställningen ske stegvis. Datacenter som redan är i drift kan inte byggas om från grunden, vilket gör hybridlösningar – där luft och vätska kombineras – centrala. Här behövs tydligare vägledning kring hur teknikerna ska integreras, eftersom tolkningsutrymme kring säkerhet och ombyggnation annars riskerar att fördröja investeringar.
Det behövs också mer kompetens i hela kedjan. Branschen behöver kunskap för att driva, skala och underhålla vätskekylning – från värmeåtervinning till drift av högdensitetsmiljöer. Även utbildningsinsatser och nya specialistroller kommer att spela en avgörande roll för att möta den snabba teknikutvecklingen.
Att bygga ut AI-kapacitet utan att samtidigt säkerställa energieffektiv kylning är inte långsiktigt hållbart. Sverige har möjlighet att ta en ledande position – men då krävs prioriteringar som visar att vi menar allvar.
Hanna Oredsson, försäljningschef över området datacenter på Schneider Electric i Sverige
