Tidningen Automation har frågat riksdagspartierna inklusive nya Folklistan hur de vill utforma EU-politiken efter valet i juni för att öka svensk industris konkurrenskraft och möjlighet att skapa tillväxt. Kristdemokraterna kunde på grund av arbetsbelastning inte svara på frågorna och Follistan valde att inte återkomma.
Av de besked partierna ger kan man notera att det finns en brytpunkt på höger- vänsterskalan, där partier höger ut vill se färre regleringar, minskad administration och mindre central styrning medan partier vänster ut vill se mer central styrning där EU:s gröna krediter används som styrmedel.
Liberalernas svarar:
Vilka beslut inom EU är mest brådskande för att främja innovation och konkurrenskraft för svensk industri?
– Liberalerna vill fortsätta att fördjupa och utveckla den inre marknaden. De mest brådskande beslutet för att främja innovation och konkurrenskraft för svensk industri är en ökad satsning på Refit-programmet för förenklad lagstiftning för företagen på EU-nivå och att korta tillståndstiderna för att klara av den gröna omställningen. Vi vill se mer frihandel och mindre protektionism, t ex. genom att förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA återstartas, det färdiga frihandelsavtalet med Mercosur kommer på plats och frihandelsförhandlingarna med Indien snabbas på.
Hur ser ni på EU:s gröna krediter? Var anser ni att dessa gör mest nytta för svensk industri?
– EU:s gröna krediter, som i Sverige administreras av Riksgälden, skyndar på den gröna omställningen som vi vet att svensk industri vill vara en del av då den stärker den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Det är inte upp till politiken att bestämma vilka områden som ska prioriteras. De gröna krediterna syftar till att nå EU:s miljö- och klimatmål och ska användas av näringslivet för att genom innovation och teknisk utveckling nå de målen. Målen har fyra huvudprinciper som ligger väl i linje med Liberalernas politik och där svensk industri ligger långt framme, nämligen klimatneutralitet, utsläppsminskningar, förnybar energi och energieffektivitet.
Hur ser ni på EU:s gröna taxonomi som helhet och dess påverkan på svensk industris möjlighet att växa?
– För att företagen ska kunna kvalificera sig till de gröna krediterna behöver investeringarna möta vissa miljömässiga krav. Riksgälden använder EU-kommissionens taxonomi som ett centralt verktyg för bedömningen. Liberalerna anser att taxonomin behövs som grund för den gröna omställningen och står bakom den, men är kritisk till att viss industriell verksamhet inte klassas som hållbara investeringar, t ex biodrivmedel från vissa grödor, att den inte tar tillräcklig hänsyn till förnyelsebara alternativ, t ex inom skogsindustrin och att den nuvarande taxonomin inte fullt ut stöder en hållbar övergång till gröna investeringar.
Vad vill ert parti verka för inom EU för att skapa bättre förutsättningar för svensk industri?
– Den inre marknaden är EU:s vassaste verktyg på den globala spelplanen. De hinder som kvarstår för att säkra fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer måste rivas. Vi vill också att EU förhandlar fram fler globala frihandelsavtal. Liberalerna vill även att euro införs i Sverige så snart det är praktiskt möjligt. Vi har presenterat en färdplan som skulle kunna innebära att euron ersätter den svenska kronan 2029.
