Projekt ”Best practice 2030” vill samla industrins resurser och öka effekterna av digitaliseringen.
Målet är att göra svensk industri mer lönsam och produktiv till år 2030.
Industrin är i en tid av stora förändringar med den digitala revolutionen. Men man får inte ut den fulla effekten av digitaliseringen. Trots omfattande investeringar i ny teknik har digitaliseringens effekter inte motsvarat förväntningarna. Produktiviteten har inte ökat i takt med den ökande mängden uppkopplade enheter och tekniska innovationer.
Samtidigt med d digitaliseringen står vi inför en förändrad befolkningsutveckling. Framtidens generationer de så kallade generationerna Z och Alfa (födda från 1995 och framåt) är uppväxta i en digital värld med en smartphone i handen och har andra förväntningar på arbetslivet.
Frågan är om de kommer att acceptera den rådande analoga strukturen hos många industriella processer, där dokument fortfarande utgör huvudkällan för information?
I Tyskland har industrin insett att det endast är genom att automatisera och digitalisera alla möjliga processer som industrin kan överleva. Där pratar man i termer om att – ”allt som går att automatiseras och digitaliseras måste automatiseras och digitaliseras om vi ska klara industrins överlevnad.” En av huvudutmaningarna är motståndet mot förändringarna.
Det råder brist på förståelse hos många industrier för hur digitaliseringen skapar värde och ger förutsättningar för långsiktig överlevnad, det behövs en kulturell förändringsvilja inom industrin för att öka effektiviteten av våra digitala investeringar.
Historiskt finns det många exempel på industrier som inte lyckats överleva i samband med paradigmskiften till exempel skrivmaskinsföretaget Facit.
Digitalisering för digitaliseringens skull är inte vägen framåt. Istället gäller fokus på områden där digitaliseringen verkligen tillför värde och effektivitet. Det handlar om att skapa miljöer där digital information hanteras dynamiskt och effektivt. Det handlar om att tillhandahålla realtidsinformation och interaktiva verktyg för att uppdatera och dela data. Ett viktigt steg är att övergå från dokumentbaserad information till visuell och digital informationshantering.
Genom att skapa digitala tvillingar av fysiska anläggningar ökar vi förståelsen och förmågan att hantera komplexiteten i vår omgivning. Detta kräver standardiserade digitala format och användning av artificiell intelligens och maskininlärning för att kunna hantera de enorma mängde data som används.
För att nå dit krävs flera saker:
- Att industrins företagsledningar integrerar den övergripande digitaliserings strategin i hela företaget.
- Att ledningen skapar en miljö där digitaliseringen ses som en långsiktig investering snarare än ett kort projekt.
- Chief Digital information Officer får stärkt roll att driva förändringen och säkerställa att hela organisationen jobbar mot samma mål.
Projektet ”Best practise 2030” vill visa vägen och samla industrins bästa resurser för att skapa en vision om hur vi tillsammans kan arbeta effektivare och mer lönsamt till år 2030. Detta genom att visa på konkreta exempel på effektiv digital informationshantering och demonstrera fördelarna med digitaliseringen.
Målet är att ”Vision 2030” i slutfasen ska visa ett antal exempel för ökad produktivitet, ökad lönsamhet och skapandet av intressanta arbetsplatser för framtida generationer inom industrin.
Med vägvisande exempel kan vi övertyga företag om nödvändigheten av att anpassa sig till den digitala eran.
Endast genom att omfamna förändringen och integrera digitaliseringen i kärnan av vår verksamhet kan vi säkra vår långsiktiga överlevnad och konkurrenskraft i det paradigmskifte som vi befinner oss i.
Erik Molin
Styrelseledamot ITF Automation
Projektledare SEIIA
Erik.molin@forscon.se
www.seiia.se
