Den snabba utvecklingen inom maskininlärning och artificiell intelligens innebär att företag som använder sådan teknik i sina produkter har svårt att tolka vilka regler som gäller, enligt en rapport från Kommerskollegium.
Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, vars omkring 4300 medlemsföretag står för en tredjedel av den svenska exporten, delar uppfattningen och menar att dagens regelverk kan utgöra ett hinder för både innovation och konkurrens.
Rapporten pekar på den komplexa karaktären av digitala lösningar, där egenskaper och funktioner i produkter kan utvecklas kontinuerligt över deras livslängd. Med denna möjlighet uppstår dock nya utmaningar, inklusive frågor om reglering, säkerhet och ansvar.
– Digitala produkter påverkas av faktorer som är svårare att förutse och därmed också svårare att reglera, övervaka och utöva tillsyn över: Frågor om exempelvis personlig integritet, cybersäkerhet och motståndskraft, sa Heidi Lund, en av utredarna bakom rapporten, när den släpptes.
– Föränderligheten i mjukvarubaserade produkter gör att det nu är betydligt mer utmanande för såväl företag som myndigheter att följa, kontrollera och verifiera vad som händer med varors egenskaper över tid. Vi ser att digital innovation som använder AI eller som medför cybersårbarheter, innebär en helt ny regulativ spelplan, sa Lund.
En av de utmaningar som företagen står inför är att det finns en uppsjö av regler som ofta överlappar varandra, vilket skapar en komplex och svåröverskådlig regelverksmiljö. Detta kan göra det svårt för företag att fastställa vilka regler som är relevanta för deras verksamhet.
Lund jämför den nuvarande regelverksmiljön inom EU med en spagettiskål där det är svårt att skilja på olika regler och My Bergdahl, näringspolitisk expert inom standardisering och digital handel på Teknikföretagen, anser att det är en bra liknelse.
– Ja, i så måtto att när man försöker ”dra upp” ett regelverk ur skålen, så kommer flera med ”på köpet”. Exempel på det är till exempel att det enligt den nyligen överenskomna Dataakten så ska företag bli skyldiga att dela med sig data till användare men också till andra företag som användaren pekar ut. De kan ju så klart vara konkurrenter.
– Andra exempel kan vara att reglering tidigare typiskt sett varit inriktad på vissa sektorer, som t.ex. finanssektorn eller medicinteknik. Men nu kommer allt fler regelverk riktade mot det digitala området som ska användas horisontellt – inom alla olika sektorer. Då är det klart att det kommer att uppstå problem, säger Bergdahl.
– Det finns en reell risk att mindre företag kommer ha svårt att veta vilka regler de har att följa. Och om de de känner en oro över att inte veta hur reglerna ser ut och kanske vilka böter som kan drabba dem, ja då blir risken att de kanske väljer att inte utveckla nya varor och tjänster, säger Bergdahl.
Hon menar att ett av problemen är att lagarna ofta är kompromisser efter långdragna förhandlingar, vilket gör att de blir svårtolkade.
– Därför finns det ett mått av osäkerhet kring hur regelverken faktiskt ska förstås och det i sig kan leda till minskad vilja att utveckla nya tjänster innan man är helt säker på vad det är som gäller.
Bergdahl konstaterar att samma osäkerhet också kan finnas hos globala företag som kan lägga stora resurser på att låta jurister och andra experter reda ut vad som gäller när de utvecklar en produkt.
– Meta har valt att inte lansera Threads i EU ännu för att de helt enkelt är osäkra på på den är förenlig med den nya dataakten som överenskoms här i somras.
Då är det alltså ett mycket stort företag med stora resurser som alltså medvetet väljer bort att lansera en tjänst i EU bara för att de inte vet om den är förenlig med lagstiftningen som den slutligen kom att se ut.
Kommerskollegiums rapport slår fast att regelverket måste förenklas, men samtidigt bör detta arbete genomföras noggrant och inte förhastat. Politiker uppmanas att ha tålamod och utveckla regler som är anpassade till tekniken och dess komplexitet.
– Beslutsfattare behöver ha is i magen och inte fatta förhastade beslut. Vi behöver mogna digitala regelverk som håller över tid och som grundar sig på förståelse för tekniken och för sambandet mellan olika regelverk – här är vi inte ännu, sa Lund när rapporten släpptes.
Teknikföretagen delar detta synsätt och insisterar på att reglerna måste vara konstruerade för att vara lätta att följa samtidigt som de är långsiktiga och hållbara.
– Å ena sidan kan det finnas en fara i att politiker tänker sig att de snabbt vill förenkla och då gör det med kanske mindre genomtänkta lösningar som att till exempel undanta alla mindre företag från vissa regler.
Men det löser ju inte mycket om problemet är att det är svårt att förstå och att följa reglerna. För då blir ju undantaget ett hinder för små företag att växa sig stora, säger Bergdahl.
– Bättre i så fall är att utforma reglerna så att små företag har lätt att följa dem. Då blir de ju lätta att följa för alla. Man brukar kalla det för att ”think small first”. Och dessutom vill vi ju att regler som tas fram ska vara långsiktiga och hållbara över tid för att företagen ska veta vad de har att rätta sig efter och kan ta investeringsbeslut därefter.
– Det här är något som vi diskuterar mycket med våra systerorganisationer i EU men också med andra medlemsorganisationer i Sverige.