Beskattningen på svenska startupbolag kan bli dubbelt så hårt jämfört med konkurrerande länder. Det uppmuntrar föga till entreprenörskap. Hur svenska skatter slår mot företag, tillväxt och jobb finns nu kartlagt i en ny studie som initierats av Svenskt Näringsliv.
Investeringsviljan och företagande påverkas av hög skatt på både kapitalvinst och utdelningar vilket i sin tur skapar en dominoeffekt på både jobb, tillväxt och den långsiktiga tillväxtprocessen. En ny studie visar att Sveriges kapitalskatter ligger betydligt högre än i de viktigaste konkurrerande länderna.
Fredrik Carlgren som är skatteexpert på svenskt Näringsliv kommenterar studien på organisationens webbsida:
– Kapitalinkomstbeskattningen är en av de skadligaste skatterna, tillsammans med arbetsbeskattningen. Där uppkommer mycket negativa konsekvenser. Skatten påverkar hur mycket som investeras och vilka typer av investeringar som görs, om det är i entreprenörsledda, tillväxtorienterade företag, till exempel.
Även om skattevilllkoren inte är en enskild faktor för investeringsbeslut är det ändå en viktig del.
Studien, som genomförts av konsultkoncernen Deloitte på uppdrag av Svenskt Näringsliv, visar att Sveriges kapitalinkomster är hårdast beskattade jämfört med 15 av de viktigaste konkurrerande länderna i OECD.
Sverige, tillsammans med USA, ligger högst på listan även när det gäller skatt på kapitalvinster där den maximala nivån är 50 procent. I Sverige kan detta drabba ägarledda, så kallade 3-12 bolag. I USA handlar det bara om innehav under 12 månader i kombination med höga inkomster. För längre innehav är skatten i USA 33 procent.
Genomsnittet för kapitalvinstskatten i de 15 länderna ligger på 28 procent jämfört med Sveriges generella skattesats på 30 procent.
För skatt på utdelningar ligger Sverige, USA och Irland i topp med 50 procent. Men i USA rör det fortfarande innehav under tolv månader och för Irland inkomster över 700 000 kronor.
Den lägsta möjliga beskattningen på utdelningar är 20 procent i Sverige och 14 procent i genomsnitt i de 15 länderna.
Deloitte tittade också på två typfall: försäljning av ett framgångsrikt startupföretag och en småsparare som säljer aktier.
Skatten för startupföretaget var dubbelt så hög i Sverige (om försäljningen inte sker via ett holdingbolag), 47,7 procent mot genomsnittet på 23,3 procent. Danmark låg närmast Sverige på 41,8 procent.
Just sådana små och nystartade företag är väldigt viktiga för ekonomin.
– Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag, Så har det sett ut sedan 25 år tillbaka. Väldigt många är sådana 3:12-bolag, där ägarna själva är aktiva i bolagen, säger Fredrik Carlén i ett uttalande på Svenskt Näringslivs webbkanal.
Typfallet med startupbolaget, där skatten blir dubbelt så hög som i jämförelseländerna, beror givetvis på de specifika förutsättningarna. Men det visar också hur hög skatten kan bli i Sverige till följd av regelverket menar Fredrik Carlen och betonar samtidigt att om den effektiva skattesatsen kan krypa upp mot 50 procent är den i grunden felkonstruerad.
Det uppmuntrar verkligen inte till entreprenörskap, säger han.
Sveriges förhållande till de andra länderna i studien spelar en roll. Kapital är mycket rörligt – även om de flesta investeringar sker på hemmamarknader. Globaliseringen gör att konkurrensen mellan länder också ökar. Om OECD enas om en miniminivå på bolagsskatten på 15 procent finns risken att konkurrensen ökar än mer. Om så sker menar Fredrik Carlgren att det inte är omöjligt att länder lägger större fokus på det andra ledet i kedjan, på ägar- och kapitalbeskattning.
Nu efterlyser Svenskt Näringsliv både förenklingar och förbättringar. Skattesatsen på 30 procent har varit oförändrad sedan skattereformen för drygt 30 år sedan. Fredrik Carlgren menar att det inte skulle vara orealistiskt med en skattesänkning på 10 procent om detta genomförs stegvis. På så sätt skulle skattebasen kunna växa, även om reformen inte blir helt självfinansierande. Hur resten ska finansieras är enligt Svenskt Näringsliv en prioriteringsfråga där man helst vill titta på utgiftssidan.
Det råder också en felaktig uppfattning om att svenska kapitalskatter skulle vara låga vilket kan bero på att man jämför med andra skatter inrikes.
Dock sker konkurrensen på den globala marknaden.
