Fler svenskar än vanligt röstade men resultaten känns igen från riksdagsvalet.
Det är äntligen efter EU-valet och vi kan alla pusta ut. Vad kan vi dra för slutsatser? Inte så överraskande liknar resultatet vårt senaste riksdagsval, i alla fall när det gäller styrkefördelningen partierna emellan. Så klart, åsiktsändringarna brukar sällan ske över en natt. Det som kanske överraskade en smula i detta val var att Miljöpartiet gjorde ett bättre resultat än prognoserna antydde. Å andra sidan har olika rörelser för miljön och mot klimathotet blossat upp i hela världen och det gav ett eko även i flera europeiska länders EU-val. Vad mer kan vi förvänta oss av EU under nästa period? Hur kommer industrin att påverkas? Och hur bra är vi på att söka anslag? Anordnare av utbildningar har exempelvis möjlighet att söka pengar från programmet Erasmus+mobilitet, för yrkesutbildning.
Hur blir det då i det nya parlamentet? Mer nationalistiskt och mindre invandravänligt blir det på många sätt. Och mer höger och mindre vänster, förutspår analytikerna, vad det nu innebär. Hur blir det för industrins del? Om man får tro på den svenska högern, så som Moderaterna uttryckte det i sitt valmanifest, så står industrin inte så högt i kurs. Där är det tjänstesektorn för hela slanten. Att just industrin genererar väldigt många av dessa tjänster låter dock moderaterna förbli osagt. Hur det kommer att arta sig för den svenska industrin får framtiden utvisa, men det är i alla fall för tidigt att avskriva den helt.
Framtidsprioriteringar
Efter toppmötet med de 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer i den rumänska staden Sibiu den 9 maj (Rumänien var ordförandelandet denna vår) presenterade Europeiska kommissionen politiska rekommendationer för ett framtida eu: EUs strategiska agenda för perioden 2019–2024.Målsättningarna är ambitiösa och EUs agenda omfattande. Ett exempel på de satsningar som EUu vill göra är att förbättra kommunikationen med Europas alla medborgare. En annan målsättning är att stärka den europeiska identiteten.
Kommersiellt värde
De röster som hördes mycket och ofta inför EU-valet talade om EU roll som raka spåret mot en bättre business. Och visst, business och välstånd går hand i hand. Ett ekonomiskt starkt EU-land har ofta ett gott välstånd. För ett exportberoende land som Sverige är frågor kring handeln och EUs inre marknad mycket viktiga. Men att göra affärer räcker inte. Många svenska företag har under flera år beklagat sig över bristen på välutbildad arbetskraft. Företagen behöver ha tillgång till yrkeskunnig personal som ska se till att alla de ordrar som de har vunnit på marknaden i Europa verkligen kan bli levererade. God utbildning är viktig både i Sverige och ur ett heleuropeiskt perspektiv. Därför är det extra bra att högskolestudenter och gymnasieelever på olika yrkesförberedande utbildningar får ta del av EU-pengar genom bland annat programmet Erasmus. I eus nya strategidokument föreslås fördubblade anslag för Erasmus.
Yrkesutbildningar
Anordnare av yrkeshögskoleutbildningar har möjlighet att söka till programmet Erasmus+ mobilitet, yrkesutbildning. Målet är att öka kompetens, yrkesskicklighet och anställningsbarhet för deltagarna samt att höja intresset för yrkesutbildning. Genom Erasmus får personal och studerande internationell arbetslivserfarenhet och kompetensutveckling vilket stärker deras yrkesfärdigheter och kvalifikationer. Personal kan jobbskugga eller undervisa och elever kan praktisera vid företag eller utbildningsorganisationer i ett annat EU-land som också deltar i programmet, skriver eu i programförklaringen.