Äntligen är det här, det nya kilot. Den 16 november antogs en ny definition vid Allmänna konferensen för mått och vikt i Paris. Den grundar sig på fysikaliska konstanter och säkrar att kilogrammet förblir lika tungt för evigt. När jag, för 10 år sedan, besökte Sveriges riksmätplats i Borås i hopp om att få se den dyrbara cylindern av platina, gick jag bet. Rikskilot fick bara tas ur valvet för att läggas i en attachéväska och flygas till Paris för att få det kalibrerat, typ vart 20:e år.
Efter drygt 40 års diskussioner har forskarna äntligen kommit överens. Den 16 november genomfördes Allmänna konferensen för mått och vikt i Paris. Där antogs en ny definition av ett kilogram, rapporterar Rise, Sveriges nationella metrologiska institut som står som värd för de flesta av Sveriges så kallade Riksmätplatser.
Det betyder att vi har fått en ny definition av kilot och att ett kilo är och kommer att förbli lika tungt för evig tid. Den nya definitionen som grundar sig på fysiska konstanter planeras att börja användas redan i maj 2019.
Riksmätplatserna
– Flera måttstorheter har redan tidigare ändrats så att de definieras av så kallade naturkonstanter, som till skillnad från de fysiska föremålen inte kan förstöras eller ändra vikt eller längd över tid. En meter definieras idag till exempel med hjälp av naturkonstanter bland annat ljusets hastighet i vacuum, säger Jan Johansson, föreståndare för Riksmätplatserna vid Rise som var Sveriges representant på Allmänna konferensen i Paris när man röstade om den nya definitionen.
– Att man får en nogrannare mätning är kanske inget som gemene man märker av direkt, men det spelar roll över tid. Om någon skulle kunna ändra på måttstorlekarna skulle det innebära en smärre katastrof. Nu kommer vi säkerställa framtiden för våra måttstorheter, säger Jan Johansson.
Rise är Sveriges nationella mättekniska institut (riksmätplats) för de centrala mätstorheterna i si-systemet (Internationellt måttenhetssystem). De har regeringens uppdrag att föra vidare spårbarhet av måttstorheterna till industri och samhälle genom att till exempel säkerställa kalibrering av mätinstrument. Redan År 1974 utnämnde regeringen dåvarande sp till Riksmätplats enligt förordningen om teknisk kontroll. Det betyder att det är deras uppgift att hålla de nationella normalerna för storheter i si-systemet. Vinnova finansierar Riksmätplatsen för mätstorheterna.
Enhetligt internationellt måttsystem
Världskilogrammet skapades i samband med meterkonventionen som undertecknades 1875, och etablerade metersystemet som det enhetliga internationella måttsystemet (si).
För området vikt gjorde man helt enkelt ett 40-tal cylindrar som vägde exakt ett kilo, och sedan valde ut en av dem som huvudförebild. Den låstes in i ett valv på det internationella måttinstitutet för måttenheter i Paris. Resterande cylindrar skickades ut i världen. Sverige fick ett av dem – det blev vårt Rikskilo. Det svenska Rikskilot är alltså en cylinder som heter k40. Cylindrarna består av 90 procent platina och 10 procent iridium. Faktum att definition av kilogram grundade sig på ett fysiskt föremål var en stor svaghet. Varje gång vikten tas ut ur valvet, riskerar man att den förändras genom knotaminering. Det svenska kilot är dock den prototypen (av alla de 40 ursprungliga kopiorna) som faktiskt ligger närmast världskilogrammet. Vid den senaste internationella kallibrerigen av nationella kilogramprototyper år 1991 bestämdes den svenska prototypens massa till o,999999965 kilogram med en mätosäkerhet på ± 2,3 µg (k0 = 1).
Så här kommer kilot att beräknas
Ladda ner hela artikeln som PDF-fil
