Samspel mellan människa och robot slår helautomatiska fabriker, skriver Mats Lundin, VD för Swerea IVF, i tidningen Automations nummer 6. Ny informationsteknik kommer att förändra verkstadsindustrin. Utvecklingen handlar mest om databehandling men i en fabrik krävs också fysiska aktiviteter och det är svårare. Därför dröjer helt obemannade fabriker. Viktigaste utvecklingen under överskådlig tid handlar om samarbete mellan människor och robotar.
Helt automatiserade fabriker som producerar utan bemanning, så beskriver många hur vår verkstadsindustri kommer att se ut i en nära framtid. När hela samhället håller på att digitaliseras kommer också allt starkare signaler om en andra revolution även i våra verkstäder. Nu är förutsägelser om en helautomatiserad produktion i och för sig inte något nytt. Redan vid slutet av 1980-talet talade man om den helt obemannade fabriken som ett mål i närtid. Idag vet vi att det inte blev så den gången. Det berodde dels på att tekniken inte räckte till, dels var det betydligt effektivare att utnyttja en blandning av människa och maskin. Nu dyker dock profetiorna upp igen med ett liknande budskap, där helt automatiserade verkstäder förutses vara en realitet inom några få år.
Tekniken har blivit bättre
Skillnaden mot förra gången är att vi idag befinner oss på en helt annan teknisk nivå, framförallt på it-sidan. Inte minst när det gäller hantering av stora datamängder och förmågan att fatta beslut utifrån dessa, kan dagens teknik leverera många av de lösningar som krävs.
En bok som gjort stort avtryck i samhällsdebatten är ”The Second Machine Age” av Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee. Boken beskriver den enorma förändring av hur vi i dag tänker i termer av teknisk, samhällelig och ekonomisk utveckling. Grunden är den framväxande datorkraften och datorernas förmåga att resonera och dra slutsatser från enorma datamängder. Kort sagt handlar det om en ”intelligens” hos datorerna som kommer att förändra många yrken i grunden. Som exempel på datorernas ökande kapacitet pekar man på hur datorerna redan idag slår de bästa schackspelarna och regerande jeopardymästare.Bokens slutsats är att datorerna kan ta över arbetsuppgifter som hittills varit förbehållna människorna. Ett exempel är att de kommer att diagnostisera sjukdomar mer exakt än läkare, då datorn kan utgå från enorma datamängder och sedan ställa rätt diagnos.
Robotarna får lämna sina burar
I våra verkstäder förutspås på samma sätt en helt ny intelligens hos såväl maskiner som robotar. Detta innebär bland annat att man kan nå en högre automationsgrad där målet är den helt automatiserade fabriken, utan mänsklig närvaro.
Dagens utveckling gäller dock främst informationsbehandlingen. Kvar att lösa står till stora delar förmågan att omforma detta till de fysiska aktiviteter som krävs i en fabrik. Maskinernas förmåga att fysiskt hantera komplexa, och oförutsedda, uppgifter är ännu långt ifrån människans.
De lite mer sansade bedömarna ser därför inte den obemannade fabriken som det närmaste målet utan en annan, ytterst spännande, utveckling. Det är att robotarna tillåts lämna sina burar och på ett säkert sätt arbeta tillsammans med operatörerna. Då skapas en rad möjligheter där människans flexibilitet kombineras med robotarnas precision och styrka.
Samspel slår obemannat
Lösningar där människan och roboten arbetar tillsammans börjar nu ta plats på våra verkstadsgolv. Det finns redan exempel där operatörer kan röra sig inom robotens arbetsområde under drift, och arbeta tillsammans med den. Givetvis ställer detta enorma krav på säkerheten hos roboten och dess styrsystem. Faktum är dock att såväl mjukvara som sensorer nu är av den kvaliteten att det går att realisera säkra lösningar. Just inom det här området, kommer vi att få se en mycket spännande utveckling de närmaste åren. Ett effektivt samspel mellan vassa operatörer och vass robotteknik slår inom överskådlig framtid rent manuella likaväl som helautomatiska produktionslösningar alla dagar i veckan.
Den helautomatiska fabriken är alltså inte bara en fråga om att datorn eller styrsystemet kan hantera data och dra rätt slutsatser. Det stora problemet ligger i att det för en robot är ytterst krävande att utföra mekaniska uppgifter som redan ett barn klarar med lätthet. Det är i nuläget jämförelsevis enkelt för datorer att uppvisa vuxen elitnivå rörande intelligenstest eller schackspelande, men svårt eller omöjligt att skapa färdigheter hos en tvååring när det gäller perception och rörlighet. Detta förhållande kallas ofta ”the Moravec paradox”, uppkallad efter robotforskaren Hans Moravec.
Rätta till tidningen är för svårt
Slutsatsen är att resonemang på hög nivå kräver förhållandevis liten datorkraft, men att redan enkla sensomotoriska färdigheter kräver enorma beräkningsresurser. Det är med andra ord djävulskt svårt att bygga robotar som matchar kompetensen hos en lågt utbildad, men rörlig, arbetskraft. Ett talande exempel på hur svårt det är att automatisera en fysisk aktivitet är I-Robots dammsugarrobot Roomba. Idag dammsuger visserligen mer än 10 miljoner exemplar golven effektivt men ingen av dem klarar att räta ut tidningarna på hotellrummets nattygsbord, vilket en städerska gör med lätthet. När det gäller att arbeta i den fysiska världen har alltså människor ännu en enorm fördel över maskinerna, då det kommer till flexibilitet och anpassning.
Låga kostnader
I den närmaste framtiden lär vi alltså få se samarbeten mellan människa och datorer snarare än helt automatiserade produktionsanläggningar. På detta område går utvecklingen framåt och man kan idag se många spännande mindre steg där robot och människa samarbetar på nya sätt. Och trots att det rör sig om ny teknik handlar det inte om några jättelika kostnader för att realisera dessa lösningar. Snarare gäller motsatsen, då en rad exempel faktiskt erbjuds till en kostnad som är väsentligt lägre än traditionellt.
Mats Lundin, VD på Swerea IVF
Läs hela rtikeln i tidningen, beställ ett eget nummer här.
