Automatisering har blivit högintressant. Många talar idag om att vi står inför en ny automationsvåg, en automatisering som skiljer sig från den tidigare. Under den första fasen av automatisering ersattes människors muskelarbete i enformiga jobb. Sinnebilden har blivit den 50-åriga industriroboten. Nu har datorerna utvecklats så mycket att de klarar även uppgifter som tidigare krävt en mänsklig hjärna. Inom en snar framtid spås datorerna ersätta bilförare, redovisningsassistenter, maskinoperatörer och bibliotekarier för att bara nämna några yrkesgrupper.När många nya yrken kan automatiseras kommer oron för att massor av människor inte behövs längre och Sverige kommer att sjunka ner i arbetslöshet och utanförskap. Det här är en rädsla, som bottnar i det gamla lutherska synsättet att arbete befordrar hälsa och välstånd och förhindrar många tillfällen till synd. Under senare år har detta gått under namnet arbetslinjen.
Grunden för detta synsätt är uppfattningen att det är människors arbete som skapar välstånd. Så är det förstås inte. Det är bara att titta tillbaka i historien. På 1800-talet jobbade många 12 timmar om dagen, eller ännu mer, sex dagar i veckan. Men ingen vill väl påstå att välståndet var högre på 1800-talet än idag. Även arbete utfört av maskiner gör Sverige rikt. Fråga svensk industri, det har varit förmågan att automatisera, som gjort den lönsam genom decennierna.
Däremot kommer automationsvåg 2.0 att kräva en hel del omtänkande. Under 1900-talet innebar maskinernas intåg att vår arbetstid successivt kunnat sänkas. Ändå betraktas det som närmast en naturlag att dagens 40 timmar i veckan är den optimala arbetstiden. Istället gäller det att fördela arbetet så att inte några jobbar ihjäl sig, medan andra inte får jobba alls.
Det kan också bli svårt att ha ett skattesystem som i så hög grad baseras på inkomster från mänskligt arbete. Ungefär som att det i längden blir svårt att behålla dagens TV-licens när fler och fler ersätter TV-apparaterna med datorer. Men mänskligt arbete kommer förstås att behövas också i framtiden. Teknikutvecklingen för som alltid med sig nya yrken som vi knappt kan föreställa oss idag.
Det finns dessutom många gamla yrken som borde återupprättas. Ett är reparatörerna. Idag slänger vi massor av prylar så fort de går sönder, eller bara blir lite gamla, istället för att reparera och uppdatera dem. Det gäller elektronik men även mycket annat, vilket inte är bra för vare sig miljö eller ekonomi. Och reparatörerna är bara ett exempel på yrkesgrupper som behövs i framtiden, bara styrmedlen anpassas till den nya tiden.
