Ska Löfven få chans att infria vallöftet och genomföra sin vision för industrin?
Nu har väljarna sagt sitt i 2014-års val. Socialdemokraterna blev valets största parti och alianspartierna fick se sig besegrade. Detta trots att väldigt många i Sverige anser att den borgerliga aliansregeringen hade gjort väldigt bra ifrån sig i två mandatperioder och skapat en stark och välmående ekonomi, sett ur ett helhetsperspektiv. Men när det gäller vissa områden, har alliansen inte alltid varit lika populär.
Industrin önskar mer
Industrin är ett av dessa områden där man har önskat sig mer av aliansregeringen. Och kanske hade industrin rätt. En snabb genomgång av alla partiprogram som hade lagts fram inför valet visade att ordet industri lyste med sin frånvaro. Med ett undantag: Socialdemokraterna.
Redan i mars var Stefan Löfven inbjuden att tala vid produktionsmässan Max (Manufacturing and Automations Expo) i Stockholm.
Där sade han att vi har ett starkt behov av att återindustrialisera Sverige, eller rättare sagt, Nyindustrialisera. Med det menade han att det är ett bättre ord eftersom det inte endast handlar om att förlita sig på gamla, etablerade industrimetoder, utan i allra högsta grad om att vi måste arbeta med den allra senaste tekniken. Avancerad industriell produktion handlar i dag om förmågan att fånga upp marknadstrender och stärka närvaron på nya marknader, anser han.
En ny strategi
Den 25 augusti lade Stefan Löfven fram ett helt program: Strategi för Nyindustrialisering av Sverige.
Målet är att Sverige ska vara världens ledande land när det gäller industriell produktion. Så här skriver Socialdemokraterna om sin syn på vad som behövs när det gäller industrin:
”Nyindustrialisering utgör en del av vår Jobbstrategi som ska skapa fler jobb och öka antalet timmar i ekonomin så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i eu år 2020. Sverige är ett litet exportberoende land med liten hemmamarknad.
Vi har tack vare vår högkvalitativa och konkurrenskraftiga industrisektor varit ett av de länder i världen som tjänat mest på de senaste decenniernas globalisering. Potentialen för att flytta fram våra positioner ännu mer framöver är enorm.
Ökad konsumtion
Världsbanken uppskattar att den globala medelklassen kommer att fördubblas fram till 2030. När hundratals miljoner människor tar steget in i medelklassen ökar deras efterfrågan på varor och tjänster av hög kvalitet.
Industrin svarar för större del av Sveriges bnp-tillväxt de senaste 20 åren. Samtidigt har exportens värde ökat och motsvarar numera halva den svenska bruttonationalprodukten.
Störst som näringsgren
Fortfarande sysselsätter tillverkningsföretag och företag som tillhandahåller industriella tjänster tillsammans drygt en miljon personer i Sverige idag.
Antalet direktanställda uppgår till ca 600 000 och gör industrin till den enskilt största näringsgrenen. Fredrik Reinfeldts påstående om att industrin är ”basically gone” är direkt missvisande, såväl sett till anställda som till exportvärde och bnp.”
Vad göra, var börja?
Det kan låta förnuftigt, men frågan är om Löfven kommer att ha kraften att omsätta sina storslagna industriplaner i verkligheten.
Först måste han lyckas med att sätta ihop en livsduglig och handlingskraftig regering och få igenom sin budget. I skrivande stund ter sig den uppgiften som oerhört svår, mot bakgrund av det mycket komplicerade politiska läget.
Men även om han lyckas med det, återstår mycket jobb innan dessa vackra ord om industrins betydelse blir mer än bara ett vallöfte. Vad lovade han göra rent konkret? Tre exempel:
Ta hem produktionen
Redan under hösten vill Stefan Löfven inrätta ett nytt Innovationsråd med en industrikansler direkt under statsministerns ledning.
Han vill skapa 5 000 nya högskoleplatser inom naturvetenskap och teknik.
Han vill satsa på exportfrämjande åtgärder, främja industrietableringar och hemtagande av tidigare outsoursad produktion.
