Bland experter råder delade meningar om huruvida vissa av dagens mer avancerade vapensystem kan klassificeras som autonoma, men teknikutvecklingen går snabbt.
Automatiserade funktioner styrda av radar och optiska sensorer finns redan ibland annat flygfarkoster och målsökande luftvärn, och framtidens krig kommer i allt högre grad att involvera offensiva och defensiva system som är mer eller mindre kapabla att sköta sig själva.
Ett exempel på ett system som redan används är ett automatiserat spaningssystem som Tyskland har levererat till Ukraina.
Systemet är baserat på autonoma drönare som kan patrullera stora områden samt stationära enheter med högt placerade kameror som även kan användas när det är mörkt.
Det mobila systemet, som heter Surveil Spire och är utvecklat i samarbete med det estniska företaget Def Sec Intel, kan enligt pressmeddelandet vidarebefordra bilder och videoströmmar via 4G och satellitnätverket Starlink.
Strömförsörjningen sker med hjälp av solpaneler och endast en mindre grupp soldater krävs för att flytta och placera ut systemet.
Ett annat exempel på redan befintlig teknik är den senaste generationen av Saab 39 Gripen, som är utrustad med en mängd sensorer som ska stödja operatören, och i vissa fall trigga automatiserade system för att neutralisera hot.
Den svenska försvars- och teknikkoncernen har också utvecklat SAM 3, en obemannad minröjare som kan fjärrstyras eller söka efter sjömålsminor som ligger “vattendjup på 3-60+ meter” autonomt. Systemet har levererats till marinen i fyra länder, uppger Saab.
För att hålla sig i framkant förvärvade Saab i augusti det brittiska företaget BlueBear Systems.
– BlueBear är en världsledande leverantör av autonoma system för svärmar av drönare baserade på AI för avancerade försvars- och säkerhetsapplikationer. Företaget passar väl in i Saabs ambition att nyttja framväxande teknologier inom autonoma system och AI, sa vd:n och koncernchefen Micael Johansson i ett pressmeddelande.
Även andra företag i krigsmaterielbranschen utvecklar automatiserade och mer eller mindre autonoma system och EU-organet Europeiska försvarsbyrån (EDA) har bland annat genomfört en rad projekt kring svärmar av autonoma undervattensfarkoster som ska kunna samla in underrättelseuppgifter och utföra bevakningsuppdrag.
Projekten, som går under namnet Sabuvis, undersökte inte bara de möjligheter som autonoma system innebär — för att minska risken för upptäckt byggde tekniken på så kallad biomimetik med små obemannade farkoster som tar sig fram på ett sätt som liknar fiskar.
Kriget i Ukraina har också inneburit ett genombrott för i alla fall semiautonoma “självmordsdrönare” — inte sällan kommersiella drönare som har modifierats för att leverera sprängladdningar.
För markfarkoster har utvecklingen inte kommit lika långt. Utvecklingen av självkörande fordon går visserligen framåt, men på slagfältet ställs betydligt hårdare krav, konstaterade FOI förra året i sitt underlag för nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut.
“För markfarkoster som ska färdas utanför etablerade vägnät eller i okänd omgivning, är problemet betydligt svårare. Detta är ett aktivt forskningsfält, där många forskningsinstitut och universitet studerar tillämpningar, och det finns redan flera prototyper,” skrev myndigheten.
Ojämn terräng och andra hinder innebär att autonoma fordon för markkrig är betydligt svårare att utveckla än de ”självmordsdrönare” som används i Ukraina, konstaterar FOI i en rapport.
Ett företag som har kommit långt är israelska Elbit Systems som har visat upp såväl logistik- som stridsfordon som på egen hand kan navigera i oländig terräng.
Ett av dessa är en sexhjulig så kallad M-RCV (Medium Robotic Combat Vehicle) som kan avfyra ammunition med kalibern 30 mm och även är utrustad med en flygande drönare för spaning och målidentifiering.
För att minska risken att fordonet skadas eller förstörs av motståndarens antitankvapen är det dessutom utrustat med ett APS, Active Protection System, kallat Iron Fist som detekterar och oskadliggör inkommande eld.
Elbit Systems har även utvecklat Rook, en sexhjulsdriven UGV (Unmanned Ground Vehicle) för sjukvårds- och materieltransporter som har en topphastighet på 30 kilometer i timmen och kan köra på egen hand i upp till åtta timmar.
