Valguiden – Socialdemokraterna: ”Havsbaserad vindkraft har en enorm potential”

Hur vill ni skapa bättre förutsättningar för företagen att investera i FoU i Sverige?

– Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation som attraherar – och konkurrerar med – kunskap och kompetens. Då krävs såväl framstående grundforskning som framtidsinriktad tillämpad forskning som sker i nära samverkan mellan akademi, näringsliv, det offentliga och arbetsmarknadens parter. Den forsknings- och innovationsproposition som tagits fram pekar ut riktningen för insatser. Vi har även förändrat regelverket för bland annat företag med personal som arbetar med forskning och utveckling. Mälardalens universitet har utnämnts. För framgångsrik forskning krävs långsiktighet och samarbete och här har vi bland annat infört nationella forskningsprogram för en rad viktiga näringar och samhällsutmaningar.

Tillgången till kompetens är en av industrins största utmaningar. Hur ser ni att tillgången på kompetens och matchningen på arbetsmarknaden kan bli bättre?

 – Bland annat genom att fortsätta den stora satsningen på att bygga ut kunskapslyftet i hela landet. Den regering vi leder har tillfört medel som under 2022 motsvarar nästan 160 000 fler utbildningsplatser inom den kommunala vuxenutbildningen, folkhögskolan, yrkeshögskolan och den högre utbildningen. Därtill har vi också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att förstärka sitt arbete med att få arbetssökande att söka jobben som just nu skapas i norra Sverige, samt att underlätta för arbetsgivarna att hitta rätt kompetens.Därutöver är satsningen på att göra yrkesutbildningarna mer attraktiva avgörande för att vi ska klara kompetensförsörjningen. Ett nytt omställningsstudiestöd har introducerats.

 Hur ser du på kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom automation och innovation?

– Den gröna omställningen och digitaliseringen inom svensk industri kommer att ställa nya krav på utbildad personal. Gamla jobb kommer att försvinna och nya växa fram. Därför ska vi fortsätta satsa på utbildning, ge fler människor möjlighet att ställa om mitt i livet och locka den internationella expertkompetensen som behövs för att säkra Sveriges konkurrenskraft. R

– Under mandatperioden har regeringen drivit strategiska samverkansprogram som samlat näringsliv, akademi, civila samhället och offentliga aktörer för att prioritera vad som behöver göras för att möta de stora samhällsutmaningarna. ”Näringslivets digitala strukturomvandling” har varit ett av programmen, och tack vare detta, har flera satsningar kommit till inom digitaliseringsområdet, liksom kunskap och erfarenheter att ta vidare.

– Regeringen har också gjort historiska satsningar för att säkra kompetensförsörjningen. Genom Kunskapslyftet har vi byggt ut högskola, yrkeshögskola och vuxenutbildning med 160 000 nya platser på utbildningar som leder till jobb. Vi har även infört ett helt nytt omställningsstudiestöd som innebär att människor mitt i livet som behöver ställa om kan studera, i de allra flesta fall med minst 80 procent av lönen i upp till ett år. Det kan till exempel vara en ingenjör som i dag jobbar med dieselmotorer som omskolar sig till att arbeta med framtidens elfordon, eller en person som arbetat i tillverkningsindustrin som kan bli operatör i den gröna industrin.

Hur ska tillgång till stabil och prisvärd elektricitet för företag säkerställas som vill växa och ställa om från fossila energikällor?

 – Vi behöver bygga ut elproduktionen i hela landet. Vindkraften, särskilt den havsbaserade vindkraften har en enorm potential. Men också andra energislag kommer att behöva byggas ut. Vi tar höjd för en fördubblad elproduktion de kommande decennierna. Vi behöver samtidigt förstärka elnäten för att förbättra överföringen från norr till söder. Vi tredubblar nu investeringarna i elnäten, och kommer investera 100 miljarder kronor de kommande tio åren.

 Sverige behöver ta stora kliv för att bli internationellt konkurrenskraftiga – vilka är de största utmaningar som du ser det?

– Kompetensförsörjningen, digitaliseringen och energiförsörjningen.

 Har ni några planer för hur den kunskap och det nätverk som byggdes upp under de år som Robotlyftet genomfördes kan användas för att främja industrins utveckling framöver?

 – Den framgångsrika satsning som Robotlyftet var – finns det mycket att ta lärdom ifrån – från koncept till genomförande. Allt detta måste vi ta vara på inför liknande satsningar i framtiden. Det var därför djupt olyckligt att M, SD och KD lyckades ändra i regeringens budgetförslag för i år och strök bort 90 miljoner kronor i anslaget för Näringslivsutveckling – man strök bort ett grönt och digitalt omställningslyft, som skulle byggt vidare på tidigare satsningar som Robotlyftet. Det innebär också att Tillväxtverket inte kan driva vidare viktiga projekt som Kompetens.nu.

Vilka förslag har ni på att förenkla regelverk och administration för att göra det enklare att starta och driva företag samt attrahera och behålla kompetent personal?

 – Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Sverige. För att se över hur regelverket kan förenklas har regeringen tagit fram nya mål för förenklingspolitiken. Regeringen arbetar i nuläget med att följa upp målen och för att genomföra förenklingar för landets företagare. Vi har även tillsatt en utredning som fick uppdraget att titta på förenkling för små företag. Utredningen, som heter Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen, överlämnades till regeringen förra året och vi ser nu över vilka förslag som på bästa sätt bidrar till att främja småföretagens tillväxt och etableringen av nya företag. Det måste också bli tryggare för företagare, därför måste de gemensamma trygghetssystemen i högre grad omfatta också småföretagare.

 Finns det något budskap du anser är viktigt att föra fram till de som läser det här och är intresserade av automation och digitalisering?

– Den gröna och digitala omställningen går mycket hand i hand. Digitalisering och automation stärker Sveriges och dess företags konkurrenskraft, men också möjligheten att leva och arbeta i hela landet. För att vi ska ha helt hållbara värdekedjor behöver såväl små och medelstora företag som våra stora industrijättar genomföra omställningen för att vi ska fortsätta utveckla vår konkurrenskraft och nya hållbara produkter och tjänster.