Vi befinner oss i ett teknikskifte där bilar elektrifieras och samhället digitaliseras. Digitaliseringen har förändrat vårt samhälle på många sätt. Vi har gått från att använda papper och penna till att ha tillgång till oändliga mängder information på våra datorer och mobila enheter.
Digitaliseringen har gjort det möjligt för oss att kommunicera med människor över hela världen på ett ögonblick och har öppnat upp nya möjligheter för arbete, utbildning och underhållning. En av de största fördelarna med digitaliseringen är dess förmåga att förbättra tillgängligheten av information och tjänster. Tack vare internet kan vi nu få tillgång till kunskap och tjänster som tidigare var omöjliga att nå. Detta har lett till att människor kan arbeta hemifrån, studera på distans och ha tillgång till sjukvård och andra tjänster online.
Men samtidigt har digitaliseringen också skapat utmaningar. En av de största utmaningarna är säkerhet och integritet. Digitaliseringen har gjort det möjligt att samla in stora mängder data om oss, vilket kan vara både bra och dåligt. Å ena sidan kan dataanvändningen förbättra våra liv genom att ge oss bättre och mer skräddarsydda tjänster. Å andra sidan kan dataanvändningen användas på ett sätt som hotar vår integritet och rättigheter. Det kan exempelvis handla om att företag samlar in data utan att informera användaren.
Vi lever i en ny era av industriell utveckling, känd som industri 4.0, som först introducerades i Tyskland år 2011. Den fjärde industriella generationen har medfört nya teknologier som Internet of Things, Augmented Reality, Big Data och Analytics, Cloud Computing och Cyber Physical System. Industrin står inför stora utmaningar, där de nya teknologier tar alltmer plats. Produktionssystem, såsom strategier, processer, maskintyper och underhåll förändras.
Idag fokuserar vi inom industrin på smart underhåll, vilket är en del av den fjärde industriella generationen. De nya teknologier som hör till Industri 4.0 spelar en central roll i detta sammanhang. Ett exempel är användningen av Internet of Things för att koppla upp maskiner till internet. För digitala underhållsinstruktioner används Augmented Reality, Big Data Analytics används för att samla in underhållsdata, analysera den och fatta beslut med hjälp av Artificial Intelligence, och Cyber Physical System för att integrera den digitala världen med den fysiska för uppföljning i realtid.
Forskningen har kommit långt inom området, men gapet mellan forskning och industrin är stort. Det har talats om smart underhåll i över tio år, men industrin har många utmaningar. Vi på Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) och Mälardalens universitet har kartlagt svensk tillverkningsindustrin och kommit fram till att avsaknad av kunskap om smart underhålls teknologier är en av de största utmaningarna.
Därför har vi utvecklat en testbädd på MITC och Mälardalens universitet, för att sprida kunskap om smart underhålls teknologier till tillverkningsindustrin. Fördelarna med testbädden är att industrin får se vad man kan åstadkomma med smart underhåll, olika typer av uppkopplingar, ett molnbaserat underhållssystem från Maintmaster, sensorer för Internet of Things från Maintmaster, platform för Internet of Things från PTC Thingworx, hur Augmented Reality (Microsoft Hololens 2) kan användas inom ramen för underhåll och ett Cyber Physical produktionssystem från Festo Didactic.
Den 6 och 7 februari demonstrerade vi testbädden för tillverkningsindustrin, där 60–70 personer deltog från fler än 30 företag. Deltagarna fyllde i en enkät före och efter testbädden för att möjliggöra uppföljning av deras kunskapsutveckling.
Resultatet visar på flera framgångar, exempelvis att över 23 procent av deltagarna saknade kunskaper om Artificial Intelligence före testbädden. Denna andel minskade till 10 procent efter testbädden. Ytterligare ett exempel är kunskapen om Cyber Physical System som minskade från 65 procent till 18 procent.
San Giliyana,
Industridoktorand på Mälardalens Industrial Technology Center