Under de drygt 30 år jag arbetat med pneumatik har mycket hänt. När jag läste till maskiningenjör, använde vi läroböcker och labbsatser från det klassiska svenska pneumatikföretaget Mecman. Dessa talade om manuellt och pneumatiskt styrda riktningsventiler, cylindrar utan magnetkolvar liksom mekaniska och pneumatiska gränslägen. Vi fick bland annat lära oss att häva en blockerande styrsignal med en minnesenhet, en så kallad bistabil pneumatiskt styrd 3/2-ventil, för att kunna fortsätta arbetscykeln i maskinen.
När jag kom ut i yrkeslivet, dröjde det inte länge innan de första programmerbara styrsystemen introducerades. Dessa skapade ett behov av sensorer inom pneumatiken och de första cylindrarna med magnetkolv, magnetavkännare och elektriskt styrda riktningsventiler introducerades. I samma veva dök även första generationen kolvstångslösa cylindrar (skyttelcylindrar) upp.Ventilerna utvecklades från ventilramper till ventilsystem under 90-talet med fältbussar och cylindrarna försågs med allt fler inbyggda funktioner. Sen kom Internet med on-linekataloger, beräkningsprogram, konfiguratorer, nedladdningsbara cad-filer och e-handel. Nu gällde det att hänga med.
Millennieskiftet kom med ”y2k-paniken” då vi trodde att allt elektroniskt skulle sluta fungera. Det introducerades komponenter för hanteringssystem som enkelt skulle kunna kombineras till olika automatiska funktioner. Utvecklingstempot gick allt snabbare och i en del fall gick det kanske lite väl fort med lanseringar av prylar som mått bättre av att stå på tillväxt … Och nu börjar även vi i pneumatikbranschen att prata om ”intelligenta produkter”.
I dagsläget är trenderna anpassning till maskinsäkerhetsdirektiv, Industri 4.0 och Sakernas Internet (Internet-of-Things, iot). Inte enbart måste vi erbjuda produkter för säkerhetslösningar i olika typer av maskiner och applikationer utan även vara våra kunder behjälpliga med expertis i att på rätt sätt konstruera och använda ett pneumatiskt system så att det uppfyller säkerhetskraven. Det innebär att vara insatt i lagar och regler som gäller för branschen vilket ställer höga krav på leverantörens kompetens. Industri 4.0 och iot betyder enligt min tolkning egentligen en sak: kommunikation. Komponenter som ingår i ett system eller en produktionslinje ska kunna ge signaler om olika saker: prestanda, systemtillstånd, tid kvar till service och så vidare. Denna info samlas och hanteras sen i någon typ av ”moln”.Det är min övertygelse att vi får uppleva en spännande utveckling inom pneumatiken även de kommande fem till tio åren med fler kommunicerande och sammankopplade funktioner. Kanske får komponenterna egna sociala nätverk där de kan lägga upp ”selfies” på senaste servicen: #nykolvtätning.
Det har hänt mycket sedan vi var tvungna att häva den där blockerande styrsignalen med en minnesfunktion i ett pneumatiskt system, och jag är säker på att pneumatiken aldrig kommer att spela ut sin roll. Ingen annan teknik är enklare, billigare och bättre när det gäller att flytta hyfsat stora laster snabbt mellan två fasta lägen.
Björn Lindberg
