Jag kan inte låta bli att reagera över hur industrin – motorn bakom vårt välstånd och trygghet –har tappat sin självklara tydliga plats i den politiska debatten. En noggrannare analys ger vid handen att industripolitik diskuteras överallt, men ofta i skilda forum. Elpriserna diskuteras i energidebatten, kompetensbristen i skolfrågan, Järnvägen inom transport- och infrastruktur och investeringar i klimatpolitiken.
När industripolitiken splittras på det här sättet förlorar vi helhetsbilden. Om vi vill att Sverige ska vara konkurrenskraftigt även i framtiden måste industripolitiken lyftas fram som en tydlig och samlad politisk fråga – inte gömmas bakom andra rubriker.
Samtidigt som vi funderar på den svenska industripolitiken rusar resten av världen framåt. Länder som satsar på ny teknik och hög produktivitet bygger framtidens jobb redan idag. Ta Kina, till exempel: under 2024 installerade de dubbelt så många industrirobotar som EU och USA tillsammans. Inte för att de ”tycker om teknik”, utan för att de vill kontrollera morgondagens värdekedjor.
Det är konkret politisk vilja – omsatt i handling.
Låt oss kort fokusera på tillverkningsindustrin den är ryggraden i svensk ekonomi. Över 70 procent av vår export kommer härifrån, och varje jobb i industrin skapar flera jobb i tjänstesektorn. Men det handlar inte bara om siffror – det handlar om kompetens, innovation och stolthet. Sverige har en fantastisk industri, högteknologisk och full av skickliga ingenjörer som ständigt driver gränserna för vad som är möjligt.
Ändå rör sig produktivitetstillväxten åt fel håll. En färsk rapport från McKinsey (2025) visar att svenska företag tappar fart snabbare än både USA och EU. Till och med våra mest exportstarka branscher börjar krokna. Om det fortsätter så riskerar vi steg för steg förlora det försprång som tagit generationer att bygga. För att bibehålla konkurrenskraften behöver Sverige också stärka forskning och innovation samt agera aktivt inom EU så att svenska företag inte halkar efter när andra länder ökar sina industristöd.
I dag bromsar många svenska industriföretag in. Föreställ dig en mindre verkstad som gärna vill testa en ny robot eller maskin för att effektivisera produktionen – men där osäker efterfrågan och riskerna runt investeringen gör att beslutet skjuts på framtiden. Då blir maskinerna kvar i katalogerna och potentialen hos företaget aldrig fullt utnyttjad.
Följden blir att utvecklingen stannar upp, trots att viljan finns.
För att vända den trenden behövs tydliga och praktiska stöd som gör det lättare att ta steget mot investeringar och nya arbetssätt. När trösklarna sänks vågar företag testa nya lösningar, utveckla sina idéer och stärka sin konkurrenskraft. Det är då vi ser verkliga resultat: fler jobb, starkare företag och ett näringsliv som växer i hela landet.
Ett gott exempel är Robotlyftet (2018–2021). Programmet hjälpte mindre tillverkningsföretag att våga automatisera sina processer. Utvärderingar visar tydligt att de företag som deltog blev mer produktiva och växte snabbare än liknande företag som stod utanför satsningen. Med andra ord – riktat och konkret stöd gör skillnad på riktigt.
Om vi vill ha en stark välfärd, jobb i hela landet och verklig handlingsfrihet som nation, då måste industrin tillbaka in i centrum av politiken. Inte som en sidofråga – utan som en grundförutsättning för Sveriges framtid. När partierna nu formar sina prioriteringar inför valet 2026 måste industrin lyftas högre på agendan. Det är där vår ekonomiska styrka börjar – och där vårt självbestämmande avgörs.
Ove Leichsenring – Ordförande
Swedish Industrial Robot Association SWIRA
