Årslönerna för ingenjörer i Danmark är cirka 200 000 kronor högre än i Sverige, efter skatt, och på drygt tio år har antalet svenska ingenjörer som pendlar till jobb i Danmark fördubblats. Kombinationen av högre löner i Danmark, pådrivet av en svag krona, och möjligheten till distansarbete utgör en dubbelsmocka mot Sveriges kompetensförsörjning.
Under våren släppte Sveriges Ingenjören rapporten Distansarbetesrevolutionen, där vi visade att möjligheterna till distansarbete har ökat markant. Detta har gjort att arbetstagare är beredda att acceptera längre pendlingssträckor. Många ingenjörer är nu beredda att pendla över en timme, förutsatt att de kan arbeta delvis på distans. Ingenjörernas avstånd till arbetsplatsen har ökat med 20 procent sedan 2020 och drygt 11 procent av dem har mer än 10 mil till sitt jobb.
I en ny studie ser vi nu också att pendlingen över Öresund stadigt ökar. Från 2011 till 2022 nästan fördubblades antalet pendlare. 2022 hade närmare 800 svenska civilingenjörer sina inkomster från Danmark, och då ingår inte de som valt att flytta till Danmark.
En enkät som vi har skickat till ingenjörsstudenter visar på ett omfattande intresse för att jobba i ett annat nordiskt land. Drygt fyra av tio uppger att de kan tänka sig att flytta till ett annat nordiskt land för att arbeta, men vid möjligheter till distansarbete ökar denna siffra till hela åtta av tio. Särskilt stort är intresset bland ingenjörsstudenter i södra Sverige och det som lockar främst är en högre lön. 2022 tjänade en civilingenjör i Danmark i genomsnitt 200 000 kronor mer än i Sverige.
– De högre lönerna lockar. Risken är att många av våra duktiga ingenjörer i stället börjar jobba i Danmark om inte de svenska arbetsgivarna erbjuder löner i nivå med våra grannländer, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.
Enligt statistik från SCB kommer Sverige att behöva ytterligare 60 000 ingenjörer fram till 2040. Samtidigt visar våra beräkningar att även om bara en tiondel av andelen ingenjörsstudenter som uppgav att de var intresserade av att lämna svensk arbetsmarknad faktiskt skulle göra det så skulle antalet ingenjörer i Sverige bli 6 000 färre än annars 2040.
– Om vi inte lyckas behålla våra ingenjörer riskerar både digitaliseringen och klimatomställningen att bromsas. Det är därför av yttersta vikt för Sveriges framtid att vi kan erbjuda konkurrenskraftiga villkor och behålla våra skickliga ingenjörer på hemmaplan, säger Ulrika Lindstrand.
Rapporten i korthet
- Nordiska löneskillnader. 2022 var genomsnittliga löneskillnaden före skatt omkring 50 procent jämfört med både Norge och Danmark. I Norge och Danmark fick en civilingenjör ungefär 200 000 kronor mer än i Sverige – per år, efter skatt.
- Intresse för arbete i andra nordiska länder. Enligt en enkätundersökning bland ingenjörsstudenter kan åtta av tio tänka sig att arbeta i ett annat nordiskt land, särskilt om det finns möjligheter till distansarbete.
- Efterfrågan på ingenjörer. Enligt SCB kommer Sverige att behöva ytterligare 60 000 ingenjörer fram till 2040. Om en tiondel av ingenjörsstudenterna som är intresserade av att arbeta utomlands faktiskt gör det, skulle antalet ingenjörer i Sverige bli 6 000 färre än annars 2040.
Läs mer om rapporten HÄR
