För nästan 20 år sedan lanserade Schneider Electric ”transparent factory”. I praktiken var det en plc med Ethernetanslutning och webbserver, men det var också ett av de första systemen som pekade mot Industri 4.0, även om detta var ett okänt begrepp på den tiden.
Idag har nästan alla industrisystem Ethernetanslutning och inbyggd webbserver. Mycket av den teknik som behövs för framtidens industri finns alltså tillgänglig. Men har svenska företag fångat upp denna teknik för att skapa de nya maskinerna och anläggningarna? Mitt svar är att det inte alls ser bra ut. Efter 25 år i branschen ser jag fortfarande företag i Sverige som inte förstått att maskiner och system numera i huvudsak handlar om mjukvara. Ändå översteg mjukvarukostnaden i exempelvis förpackningsmaskiner kostnaden för utvecklingen av de mekaniska delarna redan år 2000.Sanningen är att svensk industri halkar efter. Robotiseringen utvecklas inte alls med samma fart som i övriga Europa. Tyskland är ett av de länder som ligger långt före oss. Det var också tyskarna som satte begreppet Industri 4.0 på agendan för snart tio år sedan.
Regeringen och närings- och innovationsminister Mikael Damberg ser med oro på utvecklingen och presenterade i början av året en ”nyindustrialiseringsstrategi för Sverige”. Strategin fokuserar på fyra områden, Industri 4.0 (i en svensk version), hållbar produktion, kunskapslyft samt forskning inom produktion. Inom kort kommer en fokusgrupp att presentera hur man skall ge industrin verktyg att utveckla dessa områden.
Det gäller att svensk industri hoppar på tåget nu, annars riskerar vårt industrisamhälle att skakas om rejält. Visserligen minskar antalet industrijobb stadigt, men industrin står faktiskt för 77 procent av vår export. Regeringen hoppas därför att fler kommer att arbeta med den så kallade nyindustrialiseringen.
Ett kunskapslyft är avgörande. Våra ungdomar måste få ett större intresse för industrin så de kan hjälpa till att utveckla den. Men begreppet automationsingenjör måste bli bredare. Nu när webbteknik och maskiner smälter ihop, kommer webbdesigner-kompetensen till nytta inom industrin. Att utveckla spel och moderna robotlösningar har också mycket gemensamt som industrin behöver ta till vara.
En viktig fråga är att industrin attraherar tjejer som kan hjälpa till att utveckla industrin. På den punkten finns det hopp. Jag ser till min glädje att det dyker upp grupperingar som Pink Programming, ett kollektiv där 300 tjejer samlas för att de tycker att det är kul att programmera. Leverantörerna av teknik och tjänster som gör det möjligt att rädda svensk industri har varit redo länge. Nu skapar regeringen en handlingsplan och vi ser ljus i tunneln vad beträffar ungdomars intresse för naturvetenskap. Då gäller det att svenska företagsledare agerar. Några av de stora företagen ligger långt framme, små och medelstora företag har däremot en hel del arbete framför sig. Som inspiration rekommenderar jag Stefan Fölsters bok ”Robotrevolutionen”.
Josef Christoffersson
