När ekonomiska stormar härjar i vår omvärld söker sig marknaden bort från mindre valutor.
Den svenska kronan har blivit en hjälplös sådan, som stadigt tappar i värde mot både dollarn och euron.
Kommer vår valuta att återfå sitt rättmätiga värde igen eller är det här början på en ekonomisk apokalyps för Sveriges del och hur påverkas svenska automationsföretag?
Frågorna gick till Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi på IFN – Institutet för näringslivsforskning.
Han ser att det hittills tjänat Sverige bra att inte vara med i EU:s valutaunion men han inser också att den globala verkligheten på sikt kommer att göra det omöjligt för oss att stå utanför.
– Det är väl ingen som tror att vi har den svenska kronan kvar om 20 eller 30 år. Det vi ser är att ju färre som har en egen liten valuta desto svårare är det att ha en sådan. I dåliga tider blir det för stora rörelser jämfört med tidigare då nästan alla europeiska länder hade sin egen valuta baserad på reella värden, säger Magnus Henrekson.
Det är helt enkelt bara att inse att det inte är vi som sitter i förarsätet längre utan det är den globala handeln som styr över vår valutas tillstånd.
Marknaden överger den svenska kronan i oroliga tider för den är för liten och för osäker. Paradoxen är att en kraftlös krona initialt kan ha en dopingeffekt på den svenska ekonomin eller snarare den svenska exportindustrin. Svenska varor och tjänster kan säljas till reapris utomlands – efterfrågan ökar och den inhemska produktionen stiger.
Men samtidigt importerar vi en inflation för de varor och tjänster som vi köper utifrån till för oss ett högre pris. Det är bland annat livsmedel, kläder och konsumtionsvaror. Därför är det på sikt ohållbart för ekonomin att som nu ha en undervärderad valuta över lång tid.
– Om inte andra länder har sina egna valutor blir det ohållbart för Sverige att ha det, säger Magnus Henrekson och menar att det finns flera fördelar att ingå i EU:s valutaunion och byta till euron..
– Svenska politiker kommer få mer Inflytande på politiken i EU om vi också har euro. Har man inte samma valuta så tillhör man inte den innersta kretsen i EU, säger han.
Vi är dock inte ensamma i Norden om att ha en egen mindre valuta men tillskillnad mot den danska kronan har den svenska kronan straffats hårdare av valutamarknaden.
– Skillnaden är att den danska kronan är knuten mot euron, till fast växelkurs och den följer därmed marknadens värdering av euron. Sverige har en flytande växelkurs sedan krisen i början av 1990-talet och det gör att vår valuta inte är kopplad mot de större och starkare valutorna. Därmed straffas den hårdare i tider av ekonomisk oro, säger Magnus Henrekson.
Företag inom den viktiga automationssektorn påverkas olika av den svaga kronan. De företag som exporterar kan kortsiktigt ha en konkurrensfördel men om de varor som man exporterar kräver utländska komponenter raderas eventuell vinst och konkurrensfördel snabbt ut.
– De stora värdeförlusterna för kronan är inget som långsiktigt tjänar Sverige, säger Magnus Henrekson.
Men den svenska valutan hade kunnat vara starkare även i dessa tider av ekonomisk oro, detta om inte Riksbanken och politiken varit för generösa och expansiva i sina planer för Sverige.
– Att vi nu dessutom har låg tillväxt per capita beror på att Sverige har EU:s snabbast befolkningstillväxt med 100 000 nya invånare varje år. Det är politiska beslut. Sedan gjorde Riksbanken misstaget med en överexpansiv penningpolitik när det inte var lågkonjunktur, säger Magnus Henrekson.
Hur billig kronan blir kommer så småningom marknaden att bestämma.
– Kronkursen vänder när tillräckligt många tycker att den är för lågt värderad, avslutar Magnus Henrekson.
Så här påverkas ekonomin av en låg kronkurs:
- Kostnaderna för importerade varor ökar.
- Konkurrenskraften försämras.
- Exportintäkterna ökar.
- Inflationen ökar