Språkförsvaret väcker debatt: ”Vi kan berätta den sanna historien om avvecklingen av TNC
– Den korta notisen i dn den 15 oktober om Terminologicentrums (TNC:s) nedläggning ger inte bakgrunden till de händelser som föregått nedläggningen, skriver Språkförsvaret, ett fristående nätverk som vill värna om det svenska språket, i detta debattinlägg.
– Språkförsvaret vill därför ge en kort bakgrund som visar att inte bara staten utan även Swedish Standards Institute (SIS) har haft en stor del av ansvaret för nedläggningen. TNC har funnits i många år och har med sitt värdefulla arbete bidragit till svensk språk- och terminologiutveckling och måste ses som Sveriges kompetenscentrum för språkvård och terminologi. Ett av resultaten av detta arbete är Rikstermbanken, där TNC samlat terminologi från ett stort antal ämnesområden. Rikstermbanken är fri, gratis och öppen för alla.
Vägen mot nedläggningen tog sin början med att regeringen ville dra in statsbidraget på drygt 4 miljoner i budgetpropositionen 2014. Statsbidraget blev emellertid kvar, eftersom regeringen inte fick igenom sin budget i riksdagen.
Enmansutredning
Hösten 2015 tillsatte regeringen en enmansutredning som skulle ge förslag på hur det offentliga terminologiarbetet skulle se ut i framtiden. I samma veva startades också en namninsamling där cirka 2 500 personer skrev under. Som en följd av utredningens resultat dirigerades statsbidraget från 2017 om till Institutet för språk och folkminnen (Isof), med möjlighet för institutet att upphandla terminologitjänster. Beloppet på drygt 4 miljoner kronor kvarstod.
Skapade oro
Oklarheten om det framtida statsbidraget skapade oro bland TNC:s personal och ägare. TNC:s största ägare sis (till ca 45 procent) förklarade sig 2016 vara beredd att ta ansvar för det långsiktiga terminologiarbetet under förutsättning att alla andra aktieägare sålde sina andelar till sis. Då skulle sis kunna ge tnc 1 500 nya uppdrag, sades det från SIS-ledningen.
Ägarkonstellationen
Trots upprepade påtryckningar från sis sålde inte alla aktieägare till SIS, men några gjorde det och tnc blev ett dotterbolag till sis 2016. Då tillsatte sis en vd från SISs och utsåg en styrelse där samtliga ledamöter också kom från sis.
Den tidigare organisatoriska mångfalden inom styrelsen vad gäller terminologisk kompetens ansågs inte längre nödvändig. Det ansågs viktigare att ledningen för TNC speglade ägarkonstellationen. TNC har inte fått 1 500 nya uppdrag via SIS. Däremot öppnade sis en egen avdelning, Språk- och terminologitjänster, med TNC:s vd som ansvarig. Avdelningen erbjuder tjänster som konkurrerar med TNC:s, se ”sis erbjuder språktjänster”.
sis föreslog de övriga ägarna i februari 2018 att TNC skulle försättas i frivillig likvidation. Man hänvisade till att man inte hade fått förvärva alla aktierna och därför inte kunde satsa på framtidens terminologiarbete. Man hänvisade också till att statsbidraget nu i stället gick till Isof. Detta är den förklaring som ingår i det officiella tillkännagivandet av likvidationen.
Terminologiarbete
Regeringen betalar således fortfarande ut drygt 4 miljoner kronor för offentligt terminologiarbete, men nu till Språkrådet som endast nyligen påbörjat uppbyggnaden av en terminologiavdelning. Kanske kan TNC:s egna idéer och åsikter tas till vara där, så som näringsministern påpekade i en interpellationsdebatt våren 2015.
sis tog sina händer från tnc för att man inte fick som man ville i fråga om ägandet.
Sprids för vinden
Och nu läggs TNC ned – 77 års samlade kunskaper om terminologiarbete och svenskt fackspråk sprids för vinden. En förebild för många andra organisationer utanför Sveriges gränser försvinner. Och detta samtidigt som Olle Josephson i sin nyutkomna bok ”Språkpolitik” pekar på vikten av att det finns ett centrum för terminologi på nationell nivå.
Språkförsvarets styrelse:
Christer Janson
Olle Käll
Per-Åke Lindblom
Kajsa Pehrsson
Arne Rubensson
Fakta: Detta vill Språkförsvaret
Språkförsvaret startade som en privat webbsida 2002. Flera likasinnade anslöt sig successivt, men först under våren 2005 var de tillräckligt många för att kunna bilda ett nätverk. Man uppnådde en ”kritisk massa,”som innebar att verksamheten kunde expandera, samtidigt som fler medlemmar anslöt sig.Språkförsvaret är en ideell organisation, som är partipolitiskt obunden. I princip kan alltifrån moderater till kommunister, som delar Språkförsvartets uppfattning att svenska språket har ett egenvärde och måste försvaras bland annat gentemot engelskans framträngande, stödja verksamheten. De texter som publiceras på webbsidan stammar också från samma breda politiska spektrum. ”Vi anser inte att svenska språket ska användas som ett medel för att nedvärdera andra och därför publicerar vi inte rasistiska, chauvinistiska eller sexistiska texter. Språkförsvaret gör språkpolitik – inte politik, skriver gruppen.” PÅ sin hemsida publicerar Språkförsvaret ett helt program och handlingsplan. På sin hemsida publicerar Språkförsvaret ett helt program och handlingsplan. År 2006 publicerades ett utkast till hur en språklag skulle kunna se ut. En språklag antogs sedan av Riksdagen år 2009. Språkförsvaret fungerade då som en av remissinstanserna