I den nyligen presenterade undersökning som genomfördes av Novus på uppdrag av Utbildningsradion (UR) konstaterar man att dagens unga har fått en märkbart sänkt skrivförmåga. Bristerna kan påverka deras möjligheter att få jobb. Omkring hälften av cheferna i Sverige har någon gång valt bort att rekrytera en ung person på grund av bristande skrivförmåga, trots att denne uppfyllde kriterierna i övrigt. Tolv procent av cheferna i Sverige har flera gånger valt bort unga arbetssökande för att de skriver för dåligt. 35 procent uppger att de har gjort det någon gång, berättar UR i programmet Skrivglappet som tar upp Novusundersökningen. 1 000 chefer har tillfrågats. Cheferna vittnar bland annat om ekonomiska bakslag och att felaktiga läkemedel skrivits ut till följd av stavfel och grammatiska fel som gjorts av unga anställda.
Nära hälften av universitets- och högskolelärarna i undersökningen tycker att unga studenter har dåliga kunskaper i att uttrycka sig i skrift. Bland drygt 500 tillfrågade högskolelärare uppger nära hälften att deras studenter skriver för dåligt. Det började för kanske tio år sedan då lärare observerade att allt fler tentor blev underkända på grund av språket. De bristande skrivkunskaperna återfinns både bland personer som har svenska som modersmål, och bland dem som inte har det.
Filippa Mannerheim, debattör och gymnasielärare i svenska och historia, säger att digitaliseringen av skolan kan vara en bidragande orsak. Att elever skriver mindre för hand, och mer på datorer som automatiskt korrigerar stavfel, får konsekvenser för deras inlärning.
– Jag tycker att vi sviker väldigt många ungdomar. Om vi kunde lära våra ungdomar och barn att läsa och skriva förr borde vi kunna göra det i dag. Vi har ju facit, vi vet hur man gjorde när svensk skola var bra, säger hon.
Novus har gjort två undersökningar på uppdrag av UR, i december 2019 och i januari 2020. I den ena fick 1 038 chefer frågor om hur de ser på unga (18-25 år) anställdas förmåga att uttrycka sig i skrift. Cheferna har valts ut slumpmässigt och frågorna har ställts i webbintervjuer. I den andra gjordes 503 intervjuer med lärare på högskolor och universitet. Lärarna har i första hand svarat på frågor över telefon, men en del har svarat via en webbintervju. Lärarna har sökts på sina arbeten.
