Svensk industri går in i avtalsrörelsen i ett läge med svag produktivitetstillväxt, höga kostnader och ökad global konkurrens. Det ökar trycket på effektivisering, digitalisering och investeringar i automation för att stärka industrins konkurrenskraft framöver.
Industriarbetsgivarna, IKEM och Teknikföretagen har presenterat en gemensam ekonomisk bedömning inför den kommande avtalsrörelsen.
Bedömningen pekar på att produktiviteten i svensk industri har utvecklats svagt under en längre period, samtidigt som kostnadsläget är högt i internationell jämförelse. Det skapar ett tydligt tryck på industrin att öka effektiviteten i produktionen.
Samtidigt ökar den globala konkurrensen, där inte minst kinesiska industriföretag lyfts fram som en snabbt växande utmaning inom flera teknik- och industrisegment.
För industriföretag innebär utvecklingen ett ökat behov av investeringar i automatiserade produktionsflöden, digitala system och mer datadrivna arbetssätt för att kunna behålla konkurrenskraften.
— Sverige har höga arbetskraftskostnader i en internationell jämförelse och produktiviteten har under en längre tid ökat endast svagt. I en tid av ökad konkurrens och osäkerhet samt stora investeringsbehov krävs en lönebildning som stärker företagens konkurrenskraft och långsiktiga förmåga att skapa jobb och tillväxt i Sverige, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.
Global konkurrens driver effektivisering
Enligt bedömningen har konkurrensen från Kina breddats kraftigt och omfattar i dag fler avancerade industriområden än tidigare. Det ökar trycket på europeisk och svensk industri att effektivisera produktionen och höja produktiviteten.
— Inom de sektorer som jag företräder i kemibranschen har upp till en tiondel av produktionskapaciteten i Europa antingen lagts i träda eller lagts ned till följd av kinesisk volymexport av kemiinsatsvaror, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM.
Svensk ekonomi beskrivs samtidigt som fortsatt svag i konjunkturen, vilket förstärker behovet av effektivisering i industrin snarare än kapacitetsutbyggnad på kort sikt.
— Vi är nog många som känner osäkerhet inför framtiden just nu. Det gäller även våra jobbskapande företag inom industrin. Samtidigt som konkurrensen hårdnar från inte minst Kina. Avtalsrörelsen måste utgå från detta, från industrins konkurrenskraft och från hur vi värnar svenska jobb. Då behöver vi växla ner löneökningstakten, säger Erik Spector, chefekonom på Teknikföretagen.
Ökat tryck på investeringar i automation
Parallellt pekar bedömningen på att industrin står inför omfattande teknikskiften kopplade till elektrifiering, digitalisering och klimatomställning. Det förstärker behovet av investeringar i mer automatiserade och uppkopplade produktionsmiljöer.
För många tillverkande företag innebär det ett fortsatt skifte mot högre grad av processautomation, bättre datainsamling från produktion och mer integrerade system för planering och drift.
Den kommande avtalsrörelsen ska enligt planen leda till ett nytt riksavtal den 31 mars 2027, som omfattar omkring 3,4 miljoner anställda och cirka 500 avtal på svensk arbetsmarknad.
Ladda ner Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens konjunkturrapport här
Ta del av IKEMS industribarometer Q1 här
