Basindustrin är en nyckel för svensk ekonomi. En ny analys från Industriarbetsgivarna visar hur export, sysselsättning och regional utveckling påverkas av industrins konkurrenskraft.
Basindustrin spelar en avgörande roll för Sveriges ekonomi genom stark export, omfattande sysselsättning och betydande regional påverkan. Det visar en ny analys från Industriarbetsgivarna, som belyser industrins samhällsekonomiska betydelse och dess bidrag till välstånd och tillväxt.
— Basindustrin har en viktig roll i svensk ekonomi och stor betydelse för välståndet genom stark export och hög sysselsättningsmultiplikator, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.
Under 2024 exporterade basindustrin varor till ett genomsnittligt bruttovärde på drygt 385 miljarder kronor. Det motsvarar 19 procent av Sveriges totala varuexport och understryker industrins centrala roll i den svenska exportekonomin.
Skapar jobb i flera led
Utöver exportintäkterna bidrar basindustrin till sysselsättning långt utanför de egna anläggningarna. Varje jobb inom basindustrin skapar cirka två ytterligare arbetstillfällen hos underleverantörer och i andra närliggande branscher.
Den så kallade sysselsättningsmultiplikatorn uppgick 2023 till 3,1, vilket är högt jämfört med många andra sektorer. Sammantaget sysselsatte basindustrin cirka 189 300 personer under året, motsvarande 3,5 procent av den totala sysselsättningen i Sverige och 23 procent av industrins totala sysselsättning.
Stor regional betydelse
Basindustrins verksamheter är spridda över hela landet och har därför stor betydelse för regional utveckling. I län som Gävleborg och Norrbotten stod basindustrin för 11 procent av den totala sysselsättningen under 2023.
Därmed bidrar industrin även till skatteintäkter som möjliggör satsningar på vård, skola och omsorg, särskilt i mindre kommuner där industrin ofta är en dominerande arbetsgivare. Beräkningar visar att skatten på arbetsinkomster från basindustrin skulle kunna finansiera närmare 50 000 tjänster inom offentlig sektor runt om i landet.
Samtidigt skapas ytterligare sysselsättning i andra delar av ekonomin, exempelvis inom handel, restaurang och service.
Konkurrenskraft avgör framtiden
Samtidigt pekar analysen på vikten av långsiktigt konkurrenskraftiga villkor för industrin. Sverige har i dag flera komparativa fördelar, men dessa kan inte tas för givna.
— Långsiktigt konkurrenskraftiga villkor är avgörande för Sveriges framtida tillväxt och välstånd. Vi har komparativa fördelar – som råvaror, kompetens och en fossilfri energimix som burit industrins konkurrenskraft – men som inte längre kan tas för givna, säger Kerstin Hallsten.
