Långa betaltider fortsätter att pressa svenska industriföretag. Enligt Sinf:s Underleverantörsbarometer tvingas sex av tio företag acceptera villkor de inte anser rimliga, samtidigt som investeringar, nyanställningar och tillväxt skjuts på framtiden.
Företag tvingas bära kostnaden
Sinf visar i sin Underleverantörsbarometer H1 2026 att långa betaltider blivit ett växande problem för svenska industriföretag.
Samtidigt som konjunkturen försvagas uppger nästan en tredjedel av företagen att omsättningen minskat jämfört med hösten 2025. Dessutom menar många företag att problemen i allt högre grad handlar om strukturella faktorer snarare än den egna verksamheten. Sex av tio företag uppger att de tvingats acceptera längre betaltider än de själva anser rimliga. Dessutom möter en majoritet sena betalningar från kunder.
— När stora bolag skjuter upp betalningar stärker de sin egen likviditet, medan leverantörerna får bära kostnaden, säger Carl Aschan, vd för Sinf.
I praktiken innebär utvecklingen att mindre leverantörer fungerar som kreditgivare åt större företag. Därmed binds kapital som annars hade kunnat användas till investeringar, kompetensutveckling och expansion.
Företagen kräver skärpt lagstiftning
Över hälften av företagen uppger att långa betaltider leder till uppskjutna investeringar, senarelagda anställningar eller ökat behov av extern finansiering.
— Långa betaltider är inte en administrativ detalj, utan ett tillväxthinder. När kapital binds i leverantörsledet minskar möjligheten att investera i ny teknik och nya medarbetare, säger Carl Aschan.
Enligt barometern vill 87 procent av företagen se lagstiftning som begränsar betaltiderna till 30 dagar eller sätter ett tak på 45 dagar.
I en debattartikel i Dagens Industri uppmanar Sinf regeringen att gå vidare med skärpta regler kring betaltider.
Näringsminister Ebba Busch har tidigare konstaterat att långa betaltider riskerar att påverka småföretagens lönsamhet och konkurrenskraft negativt.

— Nu måste regeringen leverera lösningen. Små företag ska ägna sig åt innovation, produktion och jobbskapande – inte åt att finansiera större bolags rörelsekapital, avslutar Carl Aschan.

