Människan utvecklar tekniken och tekniken utvecklar människans beteenden som i sin tur utvecklar samhället i stort. Så hur kommer våra liv förändras när teknikutvecklingen går så rasande fort? I en intervju med Jonas Stier, professor i socialt arbete vid Mälardalens universitet, pratar vi om AI, makt och etik – häng med!
När vi börjar prata om AI finns det många etiska aspekter som behöver synliggöras i samband med den snabba utvecklingen. Ansvar, integritet och demokrati är bara några av de frågor som dyker upp under vårt samtal. Jonas ger ett exempel:
– Om du använder AI i ditt arbete och det blir fel. Vem bär då ansvaret? Du som användare i ditt jobb, din samarbetspartner, kund eller patient som accepterat AI-verktyget som metod eller den som utvecklat tekniken?
I en värld där tech-jättarna, och innovativa start ups får alltmer makt – samtidigt som lagstiftare och demokratiskt valda politiker delvis kan sakna kunskaper finns vissa risker. Samhället är helt enkelt inte rustat för att se konsekvenserna av den snabba förändringen som sker.
– ChatGPT är ett jättetydligt exempel på det. Det saknas många gånger lagar eller förordningar anpassade för den typen av teknik. Och över en natt förändrade den miljontals människors liv. Att backa tiden är inte ett alternativ, i stället behöver vi omfamna tekniken – men med ett kritiskt sinnelag där både etik och integritet finns med, säger Jonas.
En etisk kompass
Att utgå från en etisk kompass är något som ligger honom varmt om hjärtat. I praktiken innebär det att fundera över vilka konsekvenser ett agerande får, hur tekniken kommer påverka människans beteende och hantera riskerna i kombination med möjligheterna.
När det gäller AI så kan tekniken enkelt beskrivas som ett antal algoritmer som hjälper oss att komma fram till ett visst beslut. Människan har initialt satt reglerna som sedan formar outputen och de lärdomar maskinen gör. Men hur säkerställer vi då att våra fördomar inte förflyttas till tekniken, att en maskin som ska hjälpa oss att ta faktabaserade beslut inte är fördomsfull på grund av det som vi har matat den med? Eller att vi glömmer bort medmänsklighet, värme och välbefinnande.
– Det är precis de där frågorna som ligger i gränslandet mellan teknik, människa och samhälle som gör det hela så intressant, säger Jonas med ett leende. Vi har länge ersatt människor med maskiner och nu ser vi ytterligare en nivå av det – som dessutom skapar helt andra förutsättningar som gör att vi behöver reflektera över vilken data vi delar med oss av och vilken makt det ger den som samlar in data.
Människor och AI – fem år senare
2018 släppte Jonas tillsammans med Daniel Akenine, nationell teknikchef på Microsoft, boken Människor och AI. 2023 kom uppföljaren som belyser de händelser och lärdomar man dragit de senaste fem åren.
– Jag och Daniel träffades på en av Automation Regions konferenser, och tillsammans med Helena Blackbright (Automation Region), Rebecka Cedering Ångström (Ericsson) och Cecilia Magnusson Sjöberg (Stockholms universitet) identifierade vi under konferensen ett gemensamt intresse för AI – fast med lite olika infallsvinklar. Efter det grundade vi addAI och därifrån har det bland annat blivit dessa två böcker, en Novus-undersökning, debattinlägg och en rad webbinarier, förklarar Jonas.
Och visst har mycket hänt de senaste fem åren – en pandemi har passerat, vi har ett fruktansvärt krig i Europa, samtidigt som vi har energi- och klimatkris i kombination med konjunktursvängningar. Alla dessa omvärldshändelser påverkas så klart av AI. Som människor behöver vi lära oss att förhålla oss till teknikutvecklingen som skett och fundera över hur den påverkar oss som människor, vår integritet, vårt arbete och vår vardag.
– Vi behöver fundera på vilken makt tech-bolagen får i den snabba utvecklingen, och om vi är på väg att få ett teknokratiskt samhälle där AI och dess utvecklare kommer få mer makt än de demokratiskt valda, säger Jonas. Samtidigt behöver vi alla inse att vår personliga data har ett ekonomiskt värde, och att våra arbetsuppgifter kommer utvecklas när AI-tekniken blir alltmer användarvänlig.
Många frågor återstår att besvaras och fler kommer att tillkomma. I sitt arbete vid Mälardalens universitet och genom organisationen addAI kommer Jonas fortsätta sin forskning med att omfamna tekniken med hjälp av sin etiska kompass.
– AI är definitivt en av de tekniker som kommer påverka vårt samhälle mest framöver och då gäller det att vi samarbetar över gränserna för att säkerställa att vi anammar tekniken på ett hållbart sätt – för människa, planet och vår gemensamma framtid, avslutar Jonas.
Fun fact: Mälardalens universitet (där Automation Region är en centrumbildning) är det universitet i Sverige som har flest forskare inom AI.
Text: Elin Glimberg
