Det turbulenta ekonomiska läget påverkar många. Var femte svensk tror på en negativ utveckling på arbetsmarknaden. Men det finns geografiska skillnader.
I Norrbotten och Västerbotten ser mer än hälften, 67 procent, respektive 54 procent positivt på arbetsmarknadens utveckling i den egna regionen, jämfört med riket i stort där endast 40 procent svarar samma. Det visar en ny undersökning med över 5000 svenskar som Demoskop gjort på uppdrag av bemannings, matchning- och utbildningsföretaget Lernia.
Den ekonomiska oron över arbetsmarknaden sticker särskilt ut bland unga. En femtedel (21 procent) av landets 18-29-åringar uppger att de är oroliga över att förlora sitt arbete utifrån det ekonomiska läget. Men blickar man norrut är optimismen större. I Norrbotten uppger närmare sju av tio, 67 procent, att de är positiva till arbetsmarknadens utveckling i sin region, och i Västerbotten hela 54 procent. Motsvarande siffra för landet som helhet är endast 40 procent. Lägst andel som ser positivt på arbetsmarknadens utveckling i den egna regionen finns i Blekinge (25 procent) och i Värmland (26 procent).
– Utvecklingen i norra Sverige är otroligt stark och det är tydligt att det är något som invånarna själva känner av. Trots en turbulent konjunktur och efterföljande oro både för den egna ekonomin och arbetsmarknaden är man tryggare och tror på bättre framtidsutsikter här än i resten av landet, säger Jan Collin Saxer, regionchef i norra Sverige på Lernia.
Norra Sverige och industrin lockar många
På ett år har också flyttviljan för jobb ökat. 2021 uppgav 31 procent att man skulle kunna tänka sig att flytta till en annan ort för jobb, en siffra som stigit till 37 procent. Samtidigt är det 21 procent som upplever att de saknar rätt kompetens för att vara attraktiva på arbetsmarknaden. Västerbotten och Norrbotten har landets lägsta arbetslöshet på 4,4 respektive 4,5 procent. Investeringstakten i regionerna är historiskt stora och uppgår enligt regeringens särskilda utredare till över 1000 miljarder kronor. Närmare en tredjedel svarar att de skulle kunna tänka sig flytta till Norrbotten eller Västerbotten för jobb. Om man skulle kunna tänka sig jobba inom industrin, där en stor del av rekryteringarna sker, svarar fler än 4 av 10 av de som inte redan jobbar inom industrin positivt.
Och vad skulle då kunna locka till flytt till de norra regionerna? 45 procent svarar högre lön, följt av lägre omkostnader (37 procent) och möjligheter till bättre livskvalitet utanför arbetet (36 procent).
– Den största utmaningen på svensk arbetsmarknad just nu är kompetensförsörjningen där vi har näringsliv och regioner i Sverige som skriker efter arbetskraft, samtidigt som många saknar jobb. En lösning kan vara att människor med rätt kompetens från andra delar av landet flyttar dit jobben finns, samtidigt som vi behöver kompetensutveckla arbetskraft för att matcha behoven som finns på arbetsmarknaden, säger Jan Collin Saxer.
Störst optimism över framtidens arbetsmarknad i länet där man bor, sett till län
- Norrbotten, 67 %
- Västerbotten, 54 %
- Jämtland, 51 %
- Stockholm, 46 %
- Uppsala, 43 %
Störst pessimism kring framtidens arbetsmarknad i länet där man bor
- Gävleborg, 30 %
- Kronoberg, 26 %
- Skåne, 25 %
- Dalarna, 25 %
- Södermanland, 23 %
Andel som kan tänka sig flytta för jobb, sett till län
- Uppsala, 47 %
- Kalmar, 46 %
- Västmanland, 46 %
- Kronoberg, 39 %
- Blekinge, 39 %
Om man kan tänka sig jobba inom produktion i den tillverkande industrin, om man inte redan jobbar med det, sett till län
- Västerbotten, 60 %
- Jämtland, 56 %
- Gävleborg, 53 %
- Västernorrland, 50 %
- Östergötland, 48 %
Om man skulle kunna tänka sig flytta till Västerbotten eller Norrbotten för nytt arbete, av dem som inte svarat absolut inte på frågan om man kan tänka sig flytta för jobb, sett till län
- Västernorrland, 47 %
- Jämtland, 44 %
- Gävleborg, 44 %
- Västmanland, 39 %
- Västerbotten, 35 %
