Hur vill ni skapa bättre förutsättningar för företagen att investera i FoU i Sverige?
– Det behövs ökade resurser i hela FoU-kedjan. I Sverige satsar staten stora resurser på grundforskning men den behovsmotiverade forskningen och utvecklingen har däremot fått stå tillbaka, vilket har inneburit att avkastningen på satsade forskningsmedel har varit låg. Den behöver stärkas både ekonomiskt och infrastrukturellt. Det gäller särskilt FoU i små och medelstora företag där det finns en stor potential för utveckling. Statliga bolag spelar en viktig roll, vi vill bygga en framtida innovationsstruktur som möjliggör och behåller tillverkning, forskning och utveckling samt huvudkontor i Sverige.
Tillgången till kompetens är en av industrins största utmaningar. Hur ser ni att tillgången på kompetens och matchningen på arbetsmarknaden kan bli bättre?
– Det behövs en aktiv statlig arbetsmarknadspolitik med tonvikt på god matchning, kunskapshöjande insatser och funktionella stöd. En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för att kunna föra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen behöver reformeras – inte privatiseras – för att på ett bättre sätt ge stöd till arbetslösa och möjliggöra för fler arbetsgivare att hitta rätt kompetens. Satsningar behövs på förstärkta förmedlingsinsatser, arbetsmarknadsutbildningar, subventionerade anställningar, den reguljära utbildningen, särskilda insatser för långtidsarbetslösa samt ett stärkt system för omställning och kompetensutveckling.
Hur ser ni på kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom automation och innovation?
– Vänsterpartiet ser positivt på det. I en värld där tillgången på råvaror blir allt knappare och miljöutmaningarna allt större blir innovationer och produkter med högre förädlingsvärde, återvinning och lägre resursförbrukning allt viktigare. Samverkan mellan företag, universitet, forskningsinstitut och myndigheter är av yttersta vikt för att få en verksamhet som inte bara styrs av kortsiktiga vinstmotiv. Det arbetet kommer att behöva intensifieras och fördjupas, samtidigt som industrin måste tillämpa mer innovationsfrämjande och kretsloppsanpassade arbetssätt. Det är även betydelsefullt att öka företags kunskap om, användning av och investeringar i automationsteknik och robotar.
Hur ska tillgång till stabil och prisvärd elektricitet för företag säkerställas som vill växa och ställa om från fossila energikällor?
– Staten måste återta kontrollen i energipolitiken. Vi vill stärka elöverföringskapaciteten och göra massiva investeringar i förnybar energi, främst vindkraft. Ett stabilt och lågt svenskt elpris är en förutsättning för att industrin ska klara av att ställa om. Vi vill därför införa Sverigepris på el, genom att elmarknaden inom landet separeras från vår exportmarknad. Det skulle stabilisera det svenska elpriset på i genomsnitt 40 öre per kWh. Det är även nödvändigt med energieffektiviseringar. Industrin kan genom träffsäkra åtgärder minska sitt samlade energibehov i flera led – från produktion och energiintensiteten i produkterna till hur produkterna transporteras till slutkonsument.
Sverige behöver ta stora kliv för att bli internationellt konkurrenskraftiga – vilka är de största utmaningar som du ser det?
– Sverige behöver ställa om till innovationsdriven tillväxt. Det andra länder gör billigare och ibland bättre måste vi möta med högre kunskapsinnehåll, resurseffektivare produktion samt en produktion av varor och tjänster som utgår från våra samhällsutmaningar. Sådana satsningar bör prioriteras från statligt håll. Sverige fyller en viktig roll genom att exportera en lång rad industriprodukter som är samhällsekonomiskt viktiga och producerade med relativt begränsad miljöpåverkan. Det finns en stor potential i att öka exporten av hållbara produkter.
Robotlyftet var en del av regeringens nationella satsning inom Smart Industri som avslutades 2021. Har ni några planer för hur den kunskap och det nätverk som byggdes upp under de år som Robotlyftet genomfördes kan användas för att främja industrins utveckling framöver?
– Vi ser mycket positivt på satsningar som Robotlyftet som fyller många funktioner, inte minst vad det gäller små och medelstora företags möjlighet att både hänga med i teknikutvecklingen och ligga i framkant samt för de arbetstillfällen som det också leder till. Vi har ingen konkret plan för exakt hur den kunskap och det nätverk som byggdes upp genom Robotlyftet kan användas framöver, men kan konstatera att de erfarenheter som gjorts ligger till grund för det fortsatta arbete som sker på myndighetsnivå samt även inom industrin.
Vilka förslag har ni på att förenkla regelverk och administration för att göra det enklare att starta och driva företag samt attrahera och behålla kompetent personal?
Svar: Småföretag är en viktig motor för Sveriges näringsliv. Det är av stor vikt att det finns långsiktiga och tydliga regelverk som underlättar för att starta och bedriva företag. Personer som driver eget företag med F-skattsedel ska ha samma rätt till det sociala trygghetsnätet som anställda, vi vill bl.a. stärka skyddet vid arbetslöshet, underlätta för uttag av föräldraledighet i ensamföretag samt att sjuklöneansvaret för mindre företag minskar genom att staten tar över sjuklöneansvaret de första 14 dagarna av sjukperioden för företag med upp till 10 anställda. För företag med upp till 15 anställda ska staten ta en del av ansvaret. Denna del minskar med antalet anställda.
