Volvo Personvagnar vågar tänka annorlunda. Andra industrier ser sänkta lönekostnader som en förutsättning för att göra produktionen lönsam, antingen genom att flytta fabrikerna till ett land med lägre löner eller genom att automatisera, det vill säga ersätta människor med maskiner. Volvo däremot har byggt en ny karossfabrik i Göteborg och ökat personaltätheten.
Det är inte vilket företag som helst som gör så. Biltillverkning är en konkurrensutsatt bransch där det gäller att hålla kostnaderna under kontroll. Dessutom ägs Volvo av ett företag i Kina, landet dit många flyttar produktionen just för att sänka lönekostnaderna. Volvo räknar med bättre lönsamhet genom att öka bemanningen – i Sverige.Fler människor i produktionen innebär bättre koll på vad som händer, menar man på Volvo. Personalen känner sina maskiner och kan ingripa innan något går galet på allvar. Om ett stopp trots allt inträffar, har de kunskap och befogenhet att rätta till många av de fel som kan uppstå. Det här betyder dubbel vinst, problemen blir färre om felaktigheter stoppas i tid och man slipper vänta på servicepersonal om något ändå skulle gå galet. På så vis ska Volvo få upp utnyttjandegraden, det så kallade oee-talet, till 85 procent. Det ligger klart över det värde som brukar anses godkänt i bilindustrin.
Nu ska man inte tro att Volvo bygger bilkarosserna för hand. Väldigt mycket är automatiserat. I fabriken finns 300 robotar, vilket knappast kan räknas som lite. Men de skulle ha varit ännu fler om man byggt efter mer traditionella principer. Framgångsrik automatisering handlar alltså om att hitta rätt avvägning mellan maskiner och män-niskor.Det är många faktorer som påverkar hur lönsam produktionen blir. Lönerna är förvisso en komponent men det finns många fler faktorer: maskinkostnader, stopptider, personalens kompetens, ett rationellt flöde i fabriken, kvaliteten på det som tillverkas …. Att hitta rätt balans i produktionen är en komplicerad ekvation, som dessutom skiljer sig från bransch till bransch. Men nog kan man begära att ekonomer och företagsledare ska klara att utföra dessa beräkningar innan de fattar sina beslut.
Att enbart se till lönekostnaderna är en grov förenkling som riskerar leda till helt fel slutsats. I vissa fall kan säkert även en genomarbetad analys visa att utflyttning till ett låglöneland ökar lönsamheten. I andra fall kan det visa sig vara en suboptimering och produktion i Sverige ger bättre ekonomi om man ser till helheten. Men då bör man ta med i beräkningen att automatisering kan utföras på flera sätt. Och egentligen kanske det inte handlar om att tänka annorlunda – bara om att ta sig tid att tänka alls.
